- Project Runeberg -  Östergötland / III. Fornsägner och kulturbilder från Östergötland /
80

(1914-1920) [MARC] Author: Anton Ridderstad
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Historiska berättelser och sägner - Helgon

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

80 HISTORISKA BERÄTTELSKR OCH SÅGNER.
docisk prins, som under senaste delen av 3:e århundradet lyckades döda
en drake, vilken var nära att uppsluka en ungmö.
»Landskyrkan» i Linköping var invigd
åt S:t Lars, vilken led martyrdöden år 258,
som sägnen förmäler, genom att läggas å
ett halster och vid sakta eld stekas till döds.
Hans sinnebild är ett halster vid fotterna
j eller i handen, eller också förekommer han
bärande ett kyrkokärl och guldmynt på
ett fat. Efter honom var Larsmässan, d.
10 augusti, uppkallad. Denna kyrka fick
år 1802 namnet Fredrika Dorotea Vil¬
helmina efter Sveriges dåvarande drottning,
4. Linköpings domkapitels äldsta vilket namn likväl sedan länSe icke be^-
sigill med bilder av Petrus och Paulus, nas. Skedevids kyrka var även helgad S:t
Lars jämte S:t Johannes.
Styrestads kyrka var enligt en gammal målning i kyrkan helgad S:t
Nikolaus, som levde under förra delen av 300-talet, enligt sägnen som
biskop i Mindre Asien, och säges en lång tid hållits i fängelse. Avbildas i
biskopsskrud ined tre kulor å en bok eller vid fotterna. Han är företrädes¬
vis barnens och sjömännens skyddshelgon. Hans sinnebild som barnens
ihelgon år tre nakna barn i en balja. Det berättas om honom, att han
med korstecknet återväckt till livet tre barn, vilkas lik framburits till
•honom. Som sjömännens skyddspatron är hans sinnebild ett ankare.
Skeda kyrka säges ursprungligen varit helgad åt S:t Katarina, enligt
vad ett gammalt dokument skulle visat. Vilken av de flera helgon med
detta namn som menas, är icke känt.
S:t Anna kyrka uppkallades efter jungfru Marias moder. Hon plägar
avbildas med sin dotter Maria på armen. Ett helgonskåp med en dylik bild,
som nu finnes i Östergötlands museum, har förr tillhört Skönberga kyrka.
En del kyrkor voro invigda åt jungfru Maria, såsom Asby, Lönsås
•och Risinge.
Av kyrkor, vilka valt apostlar till skyddshelgon, märkas Linköpings
domkyrka, som helgats åt Petrus och Paulus (fig. 4), forna Landskyrkan
i Norrköping åt Johannes, nya kyrkan därstädes åt Matteus o. s. v. Tre-
•hörna kyrka, invigd på 1640-talet, kallades S:t Johannes därför, att den
invigdes på midsommardagen.
Det skulle med rätt kunna antagas, att vid invigningen av kyrkor
■efter den katolska tidens slut, dessa icke skulle bekommit namn efter
någon helig förklarad person. Och så skedde väl icke heller egentligen.
Men då Simonslorps kyrka år 1650 invigdes, valde man sig ett självtaget
helgon. Kyrkan erhöll nämligen namn efter kyrkoherden i Kvillinge
•mag. Petrus Franck och kallades Sankt Peders kyrka.
Åtskilliga kyrkor inom Östergötland hava under de senare århun¬
dradena erhållit namn efter kungliga personer.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:16:27 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ridoster/3/0094.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free