- Project Runeberg -  Östergötland / III. Fornsägner och kulturbilder från Östergötland /
82

(1914-1920) [MARC] Author: Anton Ridderstad
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Historiska berättelser och sägner - Svärkerska ätten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

82 HISTORISKA BERÄTTELSER OCH SÄGNER.
morgongåva, och som aldrig tillhört kronan. Alvastra var alltså ursprung¬
ligen Svärkers enskilda tillhörighet och helt säkert arvegods från för-
fädren. Några salubrev på egendomen från dessa tider äro icke kända.
Ett annat bevis för hans östgötabörd är Västgötalagens uppgift i konunga-
långden från omkring 1250, som säger: »Swaerkir. konongaer gambli. han
war cornubae sun i östraegötlandi.» Åven andra skäl tala för hans öst¬
götabörd, icke minst det, att han av östgötarne blev vald till konung (fig. 5).
Hans härstamning omtalas emellertid i äldre uppgifter olika. Om¬
ständigheterna vid och tiden för hans val till konung kunna icke heller upp¬
givas med bestämdhet.
Hans företrädare, konung Inge d. y., blev enligt en uppgift förgiftad
i Vreta. I en annan uppteckning nämnes endast Östergötland som döds¬
ort. Han säges där dött hos Svärker, som sedan blev Inges efterträdare
såväl som konung och som man till Inges efterlämnade änka. Enligt en
ytterligare uppgift blev Inge förgiftad av anhängare till danske prinsen
och våstgötakonungen Magnus, som ansåg sig arvsberättigad till svenska
kronan. Inge avled barnlös. Den hemlighet, som vilar över Inges död,
kan icke annat ån ingiva misstankar.
Vid valet till konung, som säges skett år 1133, voro östgötar och
svear ense. Västgötarne ställde sig avvaktande, och det år först vid an¬
läggande av Värnhems kloster omkring 1150, som Svårkers deltagande i
Västergötlands angelägenheter år känt.
Om hans härstamning uppgives, att hans farfars far skulle varit Tove
jarl, hans farfader Blotsven (se sid. 59) och hans fader den sistnämndes
son Kol eller Erik Årsåll, som under Stenkilska ättens tid regerade i
Östergötland. Om denne Kol berättas det, att då Svårker låt inviga den
av honom byggda Kaga kyrka i Östergötland, låt han döpa sin gamle
fader, som strax därefter avled i sina dopkläder och begravdes i kyrkan.
Några hava uppgivit, att Svärkers farfader skulle hetat Kol, vars farfader
varit Kättil okristen. Enligt andra äldre uppgifter (se ovan) skulle
Svärkers fader åter hetat Karnuka, Kornuka eller Kornicke och det säges,
att denne varit Kols broder, ävensom att det var Karnuka, som lät bygga
Kaga kyrka och döpa Kol, vilken på ett ställe i denna anteckning, med
ursprung från Värnhems kloster, kallas Karnukas broder men kort därefter
i samma anteckning angavs som Karnukas fader. Enligt uppgift av Saxo,
som var född omkring 1150, var Svärker av ringare härkomst.
Dessa så olika uppgifter på Svärkers börd torde giva vid handen, att
någon visshet om densamma aldrig kan vinnas. Men att Svårker skulle
vara av ringa börd passar icke gärna tillsammans med hans giftermål. I
sitt första äktenskap hade han Ulvhild, som var änka först efter svenske
konungen Inge och sedan efter danske konungen Nils. Svårkers andra
gemål var Rikissa, dotter till hertig Boleslav III i Polen och först gift med
den ovannämnde danske prinsen och våstgötakonungen Magnus samt sedan
med en rysk furste och sist med Svärker.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:16:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ridoster/3/0096.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free