Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Historiska berättelser och sägner - Folkungarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FOLKUNGARNE. 89*
Benedikta säges i unga år ha bortrövats av östgötames lagman Lars
Persson men blev sedermera gift med Svantepolh Knutsson (f 1310),
som var stor jordägare i Östergötland och för övrigt Valdemar Sejers
sonson. Från en annan av Folkes söner, Holmger, säges den år 1300
utdöda släkten Hama (stengavel) leda sitt ursprung.
II. Magnus Måne- eller Minnisköld (f 1251) var gift med Ingrid
Ylva, vilket senare namn år en förkortning av Ylvs- eller Ulvsdotter.1
Om henne berättas ännu inom Östergötland både ett och annat, vilket
torde visa, att hon på sin tid var en kraftig kvinna, som lämnade många
spår efter sig.
Då den nyssnämnda striden vid Alvastra försiggick, åsåg hon nämnda
strid från sitt tornrum i Bjälbo kyrka. När hon varsnade, att Folkung-
arne började vackla mot den till antalet överlägsna fienden, tog hon den
i kammaren befintliga fjåderbolstern samt släppte allt emellanåt fjäder
ur densamma ut i luften, varvid hon ropade: »Av vareviga fjä’r skall det
bliva häst och kår (karl).» Så snart en fjäder nått marken, stod dår upp*
en ryttare med sin häst.
Bjälbo kyrkas storklocka, som flera gånger blivit omgjuten, har bl. a.
den inskriften, att av Ylva »denna Birger jarls moder år denna klocka
först tillkommen år MCGXL». Om klockans tillkomst går en sägen, som
under århundradenas lopp tagit följande form: På äldre dagar skall Ylva,
den mäktiga Folkungafrun, ha besökt en marknad i Skänninge. Då hon dår
fick se en kyrkklocka, utställd till salu, frågade hon om priset på den¬
samma. Klockgjutaren, som tyckte, att den åldriga gumman icke såg
ut att kunna vara allvarlig spekulant på »bjällran» svarade med ett visst
förakt: »Tre öre och en träspik.» Han trodde nämligen, att klockans
verkliga pris översteg hennes köpförmåga. Med svaret ville han giva
henne en fingervisning att icke av nyfikenhet besvära med frågor. Fru
Ylva, som var kunnig i trolldomskonst, tog emellertid genast fram tre
öre och en träspik till klockgjutarens stora förvåning. I häpnaden säges
han icke ändrat sitt pris, och den högättade frun låt föra klockan till
Bjälbo kyrka, dår dess malm än i dag ljuder runt om i nejden.
Vid ett tillfälle hade Ingrid i sällskap med en tjånarinna satt sig att
vila å Bjälbo kyrkogård. Slutligen somnade hon. Då tjänarinnan sågr
att fru Ingrid blev orolig i sömnen, väckte hon henne.
— Varför väckte du mig, sade fru Ingrid, då hon vaknade, ^ag
hade en underlig dröm. Mig tycktes att från mig kommo två ormar
fram, vilka efter en stund började ringla sig uppför kyrkomuren, på vil¬
ken solen kastade varma strålar. Den ena ormen nådde taket och kom
1 U övergår som bekant i vissa fall till Y. Så t. ex. bliver tung i komparativ
och superlativ form tyngre, tyngst. Av full kommer fylla. Ung man är liktydigt
med yngling, för alt nu icke glömma att nämna det i detta fall mest bevisande exem¬
plet, nämligen ordet hund, som i feminin form är hynda.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
