Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Historiska berättelser och sägner - Bröllopet på Ulfåsa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
106 HISTORISKA BERÄTTELSER OCH SÄGNER.
I denna sin avhandling berör förf. åven det mycket omtalade äkten¬
skapet emellan lagman Bengt och Sigrid den fagra. Härom säges det:
»Abbedissan Margareta i Vadstena har blivit ganska snart trodd, då
hon berättat om lagman Bengts giftermål med Sigrid den fagra och Birger
jarls missnöje däröver. Men denna berättelse synes dock ej särdeles
trovärdig, ty enligt ett brev, som Borånius låtit trycka i sin avhandling
om Vreta kloster, år ostridigt, att nyssnämnde lagman haft en fru vid
namn Ulvhild år 1269, så att han senare måst gifta sig med Sigrid, ty
hon dog efter 1282. (Hon blev begraven i S:t Klara kloster, säger abbe¬
dissan Margareta, och det blev först grundat 1282.) Huru kunde då
Birger jarl, som dog redan 1266, hava visat sig missnöjd med detta
äktenskap. >
Nämnde förf. säger, som synes, att lagmannen Bengts fru år 1269
hette Ulvhild. Hårnedan skall visas, att det var en annan Bengt Magnus¬
son ån lagmannen, som var gift med Ulvhild. Denne skribent gör sig
alltså själv saker till ett misstag, som dock år lått förklarligt, då det vid
denna tid, som hårnedan vidare omnåmnes, samtidigt levde två personer
med namnet Bengt Magnusson.
Nämnda abbedissa, Margareta Klavesdotter (Clawssadotter) från Söder¬
köping, blev nunna i Vadstena 1440 och avled i sitt 14:e ämbetsår 1486.
Hennes berättelse om denna händelse anföres hår efter Scriptorcs
rerum svecicarum: »I Herrens namn Amen. Med Guds nåd hava vi
tänkt här sammanskriva, vad vi av sanningsenliga människor sport och
hört. Först är vetande, att S:t Birgittas morfader var Bengt lagman, och
var han broder till konungen, som då styrde i riket. Han tog till hustru
en den ädlaste och fagraste jungfru, som hette Sigrid, född av god om
ock icke så stor och mäktig släkt som Bengts. Härför blev konungen,
hans broder, mycket oblid och sände honom en kjortel, varav ena hälften
var stickad med guld, under det den andra hälften var av vadmal, där¬
med menande, att han icke vårdat sig om sin släkts anseende. Herr
Bengt låt då vadmalsdelen besättas med guld, pärlor och dyrbara stenar,
så att denna del blev dyrbarare än den andra. Därefter låt konungen
Bengt veta, att han ville göra honom ett besök. Herr Bengt bjöd då
fru Sigrid iföra sig sina bästa kläder, gå ut mot honom och fägna honom
på bästa sått. Själv flydde han till skogs. Då konungen fick se henne,
täcktes hon honom sä väl, att han steg av sin häst och tog henne i
famn, sägande: ’Hade min broder detta ogjort, då skulle jag det göra’,
varefter han bad henne låta brodern veta, att han utan fruktan kunde
återvända till hemmet i frid.
Sannerligen må det sågas, att Gud gjorde med denna hedervärda
fru, liksom han fordom gjorde med Ester, som Ahasverus tog till drott¬
ning för hennes ödmjukhet och stora fägrings skull. I lika måtto blev
denna ärevördiga fru upphöjd för sin ödmjukhet, fägring, sitt gudliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
