Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Historiska berättelser och sägner - Bröllopet på Ulfåsa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
110 HISTORISKA BERÄTTELSER OCH SÄGNER.
kommer nämnd såsom utövande sitt ämbete. Hans avskedstagande före
sin död vinner även stöd i biskopskrönikan, som uppgiver, att hans
efterträdare, biskop Lars, invigde ärkebiskop Jarler i Uppsala år 1236*
under det biskop Bengt avled 1237.
Biskop Bengt var nu visserligen ieke lagman. Men vid de uppteck¬
ningar om denna händelse, som försiggingo etter omkring 200 år, kan
en förväxling lätt ha skett. Talrika exempel kunna anföras på, hurusom
sägner under tidernas lopp tagit nya former och omgestaltats även i dess
mer betydelsefulla delar.
Han var icke heller konungens broder, men den ringa betydelsen i
utsagan härom är förut påvisad.
Det har blivit sagt, att då Birger jarl icke blev jarl förr än 1248,
han vid tiden för Sigrid den fagras giftermål icke kunde vara myndig
nog att giva en tillrättavisning genom den nämnda kjortelns översändande
till Bengt. Men härvid bör ihågkornmas, att Birger redan före sitt tillträde
till jarlaämbetet var en mäktig man och redan under den föga kraftfulle
konung Eriks tid (f 1250) var den egentlige regenten i Sverige. Birger
jarl synes sålunda icke ha behövt känna sig i saknad av tillräcklig myndig¬
het för att uppträda såsom släktens huvudman och på det sätt som det
är sagt. Och detta även om biskop Bengt var till åren äldre ån Birger
jarl, vilket dock icke med säkerhet kan sägas. Birger jarls uppträdande
mot sin broder kan bliva så mycket förklarligare, om biskopen icke i
visst avseende ställt sig de påvliga buden och förordningarna till efter¬
rättelse.
1 avseende å äktenskapliga förhållanden finnes det nämligen många
bevis på att prästerskapet icke alltid lämpade sig efter de påvliga före¬
skrifterna. För att anföra ett exempel må nämnas, att vid mötet i Skän-
ninge år 1248 blev bland annat stadgat, att ingen prästman efter ett års
tid fick vara gift, ett stadgande, som naturligtvis icke tillkommit, om icke
dylika giftermål förekommit. Att präster oaktat detta Skänninge beslut
fortfarande bröto mot denna bestämmelse, framgår av flera handlingar
från de närmaste årtiondena efter detta möte. Likaså får man genom
ännu befintliga skrivelser kännedom om, att präster utan att gifta sig
bildade familj. Att de naturliga känslorna i detta hänseende togo ut
sin rätt, behöver i vår tid icke något försvar.
Med skäl kan man nu fråga: Varför avsade sig väl biskop Bengt
biskopsämbetet? Detta vet man icke, men någon särskild anledning har
utan tvivel förelegat. Kan det måhända ha varit för äktenskapliga för¬
hållanden?
Enligt Schucks utsago (utan angivande av källa) i en uppsats i Ur
gamla papper 1892 (sid. 132) var biskop Bengt före sin biskopstid gift.
Månne han gifte om sig efter avsägelsen av sitt ämbete? Och med
vem var han i det ena eller andra fallet gift? Ingenting i avseende
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
