Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Historiska berättelser och sägner - Per Månson Utter å Uttersberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PER MÅNSSON UTTER Å UTTERSBERG. 131
hakar, för att söka dragga upp liket. Förgäves sökte de första dagen.
Likaså andra dagen. Tredje dagen sökte de ånyo, ehuru fortfarande
förgäves.
De ämnade just sluta med detta sitt arbete, då en av de sökande
säger:
— Nej, låt oss dragga än ett varv. Få vi honom icke då, må han
ligga dår.
Når de då började ro, var det något, som kändes fastna vid båtshaken.
Når de drogo upp densamma, funno de till sin stora förskräckelse, att
Per med båda händerna fattat om båtshaken samt att han levde och var
fullt frisk och färdig.
Då de kommit i land, tillfrågades han, huru han kunnat leva så
länge i vattnet.
— Jo, svarade han, då jag sjönk ned, slog en stor bubbla sig kring
mitt huvud, och jag blev stående på sjöbottnen vid det ställe, där I an-
tråflfaden mig. Det var mycket svårt för mig med fiskarna, dår jag var,
att dessa icke skulle komma åt mitt huvud och bita sönder bubblan. Jag
såg huru I sökte mig med båtshaken. Den var ofta tämligen nära mig,
fastän jag icke förr än till slut räckte att fatta tag i den.
År 1592 blev han konung Sigismunds sekreterare. Efter slaget vid
Stångebro beskylldes han av hertig Karl för att ha rådt konungen till allt
ondt. Hertigen låt även två gånger årligen efterlysa honom från predik¬
stolarna under löfte om riklig belöning för den, som kunde lämna upp¬
lysning om honom. Med rätta misstänkte nämligen hertigen, att U. fort¬
farande var kvar i Sverige.
U. vistades hos en sin gamle vän, en kyrkoherde på landsbygden,
dår han under tre år hölls dold i en tnaltstugukammare», dit ingen
annan ån värdfolket fick komma. I hemlighet fick han här föda och
andra förnödenheter.
En av prästens tjänarinnor, som hade en smed till fästman, hade
fått för sig, att prästen i detta rum, som var omgivet av så mycken
hemlighetsfullhet, förvarade en hel del rikedomar. En söndagsförmiddag
vidtalade hon därför smeden att dyrka upp dörrlåset. Men när han bör¬
jade sitt arbete, lade U. på en innanför befintlig haspel, varigenom för¬
söket att komma in misslyckades.
Nu blev U. förflyttad till ett stort skåp i kyrkans sakristia, där prä¬
sten låt hänga gardiner för fönstret. Om dagarna måste U. ligga stilla
i skåpet. Om nätterna däremot tände han eld på en vaxstapel, som han
hade i skåpet, och lät så skåpdörren stå obetydligt öppen, för att ha
något ljus vid sina promenader å golvet. På detta sätt levde han i tre
eller fyra år. Men då kom klockaren en natt att gå förbi kyrkan samt
fick se ljussken från sakristian. Då han kom närmare, tittade han in
och fick då se U., som han efter beskrivning kände igen. Han under-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
