Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Forn- och folkvisor. Upptecknade i Östergötland - XVI. Kärleksbrev - XVII. Modern vid vaggan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FORN- OCH FOLKVISOR. 187
Far jag öster eller väster,
Norr eller syd i världen ut,
Aldrig blir vår vänskap löster
Eller ändrad till ett slut.
Och beständig skall jag bliva,
Fast du långt ifrån mig år.
Når jag håller på att skriva,
Har jag dig av hjärtat kår.
För mig själv har jag beslutit
Aldrig älska mer ån en.
Kärleksbandet, som år knutit,
Bliva skall så fast som sten.
Dig allena vill jag äga
•Och av hjärtat hålla kår,
Dig i mina tankar båra,
Fast du långt ifrån mig år.
Rena hjärtat, oförfalskat
Skall jag hava till min död.
Andra haver jag vål älskat,
Likväl ej till överflöd.
Aldrig får jag annat hjärta,
än jag alltid för dig hyst.
Fast jag lider mycken smärta,
Älskar jag dig lika högt.
XVII.
Modern vid vaggan.
Mamma sjunger och barnet lyss.
Vyss, vyss!
Pärlan ligger vid blommans barm.
Barnet vilar på mammas arm.
Akta lilla årla,
Spill ej blommans pärla.
Stilla, katt, och tyst, du hund.
Barnet sova vill en stund.
Barnet tystnar vid mammas kyss.
Vyss, vyss!
Blomman sluter sin knopp igen,
Barnet gör så med ögonen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
