Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tidsbilder - Från nyare tiden - Från Karl XII:s tid - Matroser och skolungdom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TIDSBILDEK. 311
varjåmle beslutades, att domkapitlets senior följande dag skulle fälla för¬
ord hos landshövdingen för de värvade. Detta lyckades även, åtminstone
för någre så till vida, att den befriade skulle skaffa karl i sitt ställe. En
skrivelse från en av de sålunda befriade visar, med vilka svårigheter
detta var förenat, samt att han av den dryga lösen blivit »alldeles rui¬
nerad». En annan yngling anhåller ännu i oktober att bliva »restituerad»
till studier, men erhåller det svar, att han först skulle göra sig fri från
Cronhjort.
Baron Cronhjort, som nu icke tyckes haft så brådtom, som han först
velat låta påskina, hade under tiden dels ännu en gång sökt att få till¬
ägna sig Hollerberg, dels besökt Norrköpings och Söderköpings skolor.
Det visar sig dock icke så, som han här haft någon synnerlig framgång,
och han överklagade även inför domkapitlet Norrköpingsrektorns förhål¬
lande. Från Söderköpings skola utfordrades några lärjungar. Av en
böneskrift inhämtas, att tvenne gossar från Norrköping fått kallelse till
landshövdingen, men huru det gick med dem år obekant. Baron Cron-
hjorts sista skrivelse är daterad d. 16 november. I densamma frågar
han bland annat, om konsistorium vill försvara driftdjäknar. I dom¬
kapitlets svar härå förvånar man sig över denna förfrågan och beder om
närmare uppgift, vad han menar härmed, för att konsistorium må se till,
om någon kunde komma under denna benämning.
Matroser och skolungdom.
Teol. d.r Karl Nyrén berättar i sina Karaktärsslcildringar och minnen
frän sin skoltid i Linköping följande:
»Under vårterminen något före påsken 1743 hände, att en hop
värvade matroser skulle marschera från Stockholm till Karlskrona genom
Linköping. De kommo att rasta eller ligga över hår ett par dagar, och
som dessa voro ett ganska liderligt följe, vilka icke underläto att vid alla
tillfällen reta djåknarne och gymnasisterna, dem de för sina merendels grå
kappors skull kallade gråmunkar eller paper. Alltså blev emellan djåk¬
narne och matroserna en hård strid. Härvid fingo de förra, som man-
grant samlat sig, stora och små, med påkar i händerna och fickorna
fulla av stenar, överhanden. De drevo matroserna på flykten, vilka dess¬
utom fingo stryk av sina officerare, därför att de brutit sig ut på djåk¬
narne. Detta kompani matroser var vid pass 300 man. Men ett annat
långt manstarkare om 5 å 600 man väntades oförtövat efter från Stock¬
holm. För att hämnas den skymf och nesa, föregående avdelningen lidit,
fördolde sig några matroser hemligen kvar i Linköping att underrätta sina efter-
väntade medbröder, vad här händt dem. Till all olycka skulle ock denna
senare avdelning rasta över en dag i Linköping för att vid residenset
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
