- Project Runeberg -  Östergötland / III. Fornsägner och kulturbilder från Östergötland /
351

(1914-1920) [MARC] Author: Anton Ridderstad
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tidsbilder - Från Indelningsverkets dagar - “På roten“ - von Döbeln - Franska krigsfångar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TIDSBILDER. 351
beskaffenhet, det må vara av eget eller annat kompani, samt rapporterar
det till sin kompanichef, vilken, om karlen ej är av det kompani, kom¬
municerar rapporten till dess kompanichef, så han må bliva bestraffad
efter omslåndigheterna.
4:o) Inom varje socken, där officer, underofficer, korporal eller vice
korporal ej är boende, i il Isättes av kompanichefen en av de pålitli¬
gaste grenadjärerna, till rotmästare, vilken inom socknen underrättar sig
om manskapets uppförande, samt att de, då de ej hava laga förfall, sig
vid kyrkorna infinna propert och ordentligt. Han kommenderar även
kyrkparaden, då någon av egna förmän komma till kyrkan, eller främ¬
mande officerare eller riddare sig där infinna. Denna rotmåstare åligger
att genast giva sin korporal tillkänna om någon oordning bland man¬
skapet befinnes. Om han detsamma uraktlåter, bliver han straffad.
Skulle någon grenadjär för en dylik rapport våga med ord och gärningar
misssfirma en rotemästare, straffas han med 50 prygel.
I en annan order av senare datum förbjödos grenadjärerna på före¬
kommen anledning att uppehålla sig vid tingsställena, så vida de ej hade
mål före. Skulle någon grenadjär hädanefter bliva anklagad för slags¬
mål eller gräl av vad natur som helst, beordras han att inställa sig hos
kompanichefen, där han genast extra judicialiter bestraffas, d. v. s. und¬
fägnas med prygel.
von Döbeln.
Befälet höll, då det stod framför sin trupp, aldrig några långa tal.
Kort men bestämt meddelades vad som var att säga, det må ha
varit förmaning eller erkännande Ett exempel härpå år följande. Den
store härföraren från Sveriges sista krig med Ryssland, generalen Georg
von Döbeln, skall före krigets början i Linköping ha inspekterat då¬
varande Livgrenadjärbrigaden. Hans hälsning till de å Stora torget där¬
städes uppställda trupperna var därvid kort och godt: Grenadjärer! Jag
känner icke Eder. I kännen icke mig. På slagfältet skola vi lära
känna varandra. Marsch! Talet är meddelat av ett närvarande
vittne.
Franska krigsfångar.
En del av de fångar, som togos under konung Karl XIV Johans segrar
i Tyskland mot fransmännen, blevo hemsända till Sverige och utplan¬
terades hår och var. Åven Linköpings stad fick sin andel.
Sålunda ankom i slutet av november eller början av december år
1813 en del franska krigsfångar hit. Enligt borgerskapets beslut inför

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:16:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ridoster/3/0365.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free