Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tidsbilder - Från Indelningsverkets dagar - En livgrenadjärofficers anteckningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TIDSBILDER. 375
fransmännens besegrande oeh därmed Napoleons fall. De tre dagar,
denna fasan svärda strid, fortgick, var vädret lugnt och behagligt.
På aftonen den 19, i solnedgången, paraderade norra tyska armén
för Rysslands kejsare och Preussens konung m. fl. furstliga personer.
Excellensen von Stedingk hade i egenskap av befälhavare för svenska
armén tagit sin plats midt för livgrenadjärerna, vadan de hade godt till¬
fälle att se de högtstående personerna, så mycket mer som kejsar Alexander
länge samtalade och komplimenterade von S.
Såväl på slagfältet som i Leipzigs förstäder visade sig krigets för¬
ödelse i fasansfull form. Livgrenadjärerna kvarlågo på stridsfältet till den
22 september. Det var som besått med fallna människor och hästar.
Staden hade lidit mycket. Förstäderna voro helt och hållet förstörda.
I flere dagar upphämtades sårade. Men sladsinvånarnes förbittring
mot fransmännen var så stor, att de icke brydde sig om att rädda de
sårade bland dem. Sjukhusen voro för övrigt överfyllda.
Bland den mängd trupper av olika folkslag — även asiater — som
här förekommo, omnämner B. särskilt två ryska kavalleriregementen,
»vilka med sitt utseende kunde skrämma själva f-n*. De voro endast
beväpnade med båge och pil. Den enda likheten i deras uniform var
den ludna sockertoppformiga kalvskinrishuvudbonaden.
Bristen på födoämnen var nu stor. Bröd var ej möjligt att erhålla.
För egen räkning kunde B. i Leipzig endast förskaffa sig ett kvarter
brännvin och lika mycket vin.
På egen hand.
Den stora armén förföljde fransmännen. Den svenska armén åter
uppbröt den 22 sept. och marscherade till Merseburg, där kvarter in¬
togs. På grund av otjänliga födoämnen och ständigt bivuakliv hade
allvarliga sjukdomssymptom börjat visa sig. I Frankenhausen stannade
även B. på grund av sjukdom, tillika med 200 man af regementet. Efter
sitt tillfrisknande satte sig B. ånyo i marsch med 100 man konvale¬
scenter. I sällskap med dem följde även fyra officerare vid andra rege¬
menten. Vägen togs nu till Duderstadt och Göttingen. B. beskriver
denna färd som särdeles angenäm. För uppehållet voro ej stora bekym¬
mer. De rekvirerade endast vad som behövdes, så mycket nödvändigare
som den sammanslagna kassan var högst obetydlig och snart slut. På
flera månader hade icke någon avlöning blivit utdelad. Likviden vid
kvarteren var även snart uppgjord och bestod endast i en komplimang
vid avskedstagandet.
»I staden Eisenbeck, där vi hade nattläger, kommo vi i bryderi. Kas¬
san var tom, och officerarne ville gärna på aftonen bevista en annonserad
teaterföreställning.» Det fanns då ingen annan utväg, än att B. tillskrev
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
