Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anteckningar - Davids orkester av Per Hörberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
414 ANTECKNINGAR.
Denna tavla hade länge förvarats i ett uthus i Norrköping, då den
tillsändes och deponerades i Östergötlands museum i Linköping, varifrån
den återbördades våren år 1918.
I mars månad följande år innehöll »Norrköpings Tidningar», sedan
tavlan blivit besiktigad, tre artiklar om densamma under rubriken *Salomos
orkester».
Av vilket skäl artiklarna till överskrift fått benämningen »Salomos
orkester» år svårt att avgöra. Kung Salomo är som bekant skildrad
som en förståndig, vis och rättfärdig konung, en ivrare för kulturens
utveckling i sitt land, en driftig byggherre och en företagsam köpman.
Han har därjämte blivit omtalad som psalmdiktare och som förf. till
»Höga visan», en sång, som berör kärleken. Om han verkligen diktat
dessa psalmer eller denna »Höga visa» är mycket ovisst. Därom hava
de lärde långe varit av olika åsikt. Näppeligen torde han på något
ställe blivit framhållen såsom musikaliskt begåvad eller intresserad. Detta
namn på tavlan år alltså oegentligt men begagnas åven över de båda
andra artiklarna och även i texten till den tredje, ehuru där försedd med
ett ?, oaktat förf. i samma artikel anför en anteckning, vari Per Hörberg
själv angiver tavlan föreställa »David med dess chorus».
Konung David var åter redan i yngre år känd för sin musikaliska
begåvning, och det är bekant, hurusom han redan vid den tiden kallades
till Sauls hov för att skingra dennes svårmod med sitt harpspel. Åven
i annat avseende omtalas Davids musikaliska begåvning. Valet av nam¬
net på tavlan och ämnet för densamma borde alltså icke vara svårt
att avgöra, även utan kännedom om Hörbergs egen anvisning.
I första artikeln söker förf. göra troligt, att denna Per Hörbergs
tavla deponerades i Östergötlands museum redan på 1870-talet. Härvid
är att märka, att kapten A. Ridderstad, utsände sitt första brev rörande
en museiförenings bildande först i september 1884. Med säkerhet kan
här icke uppgivas, vilket år tavlan kom museet till handa. Tidigare än
något av de senaste åren av 1880-talet kan det icke hava varit. Endast
det ovan nämnda visar det värdelösa i artikelförfattarens uppgifter.
Någon kännedom om tavlans befintlighet hade kapten R. icke, utan
fick först vetskap om densamma, då framställning till honom gjordes om
tavlans överlämnande till museet.
Tavlans storlek uppgives i dessa tidningsartiklar på ett ställe till 8,io
met. bred och på ett annat till 8,70 * 5,20. Själv uppgiver Hörberg stor¬
leken till 9 alnar hög och 15 aln. bred. Tavlan har i museets katalog va¬
rit upptagen under nr. 2,143 och finnes i den kortfattade beskrivningen
betecknad såsom »betydligt söndrig», vilket icke kan vara underligt, då
nu efteråt Norrköpings Tidn. vet att omtala, att den år 1881 låg för¬
varad i ett uthus, dår den otvivelaktigt förvarats sedan sitt nedtagande,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
