Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anteckningar - Ett skoluppträde och dess följder år 1859
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANTECKNINGAR. 455
fjorton timmar. Vid den omtalade bestraffningen hade han därjämte icke
iakttagit den »sorgfälliga akt på sitt ansvarsfulla kall», som tillkom ho¬
nom enligt skolstadgan. Han hade vidare förnekat ynglingarne den fri?
kallelse från grekiska språket, varom de anhållit, en anhållan som de
fullgjort enligt skolstadgans föreskrift. Rektors beteende att gripa till
rörkäppen emot ynglingar nära att avgå till akademien ansågs icke vara
rätta sättet att uppehålla det anseende en lärare bör äga. Flera av kol-
legiiledamöterna uppträdde vid sammanträdet i försonlig anda, men det
gjorde icke de båda lärarne utan sökte »driva saken till sin spets». Om
skriftligt uppsatta anföranden efter det första kollegiesammanträdet, vilka
i protokollet fick »gå och gälla såsom gjorda vid första undersökningen»
sades det: »Ingenting är därför mindre förunderligt än, att det vid till¬
fället ex officio förda protokollet är efter en sådan justering i ett par av
frågans viktigaste punkter divergerande från vad som verkligen passerat».
Rektor företog icke någon undersökning utan leddes vid sin bestraffning
uteslutande av sin medlärares framställning. Han vägrade t. o. m. en
av ynglingarne att avlägga sin avgångstentamen. Han anmäler saken för
eforus. Han hotar ynglingarne med 53 § av skolstadgan, han griper till
kroppsaga och han går omsider så långt, att han inför själva kollegium
yrkar nämnda paragrafs tillämpande mot dem — »och ändock känner
han av uppränningen till hela saken platt ingenting mer än, vad hans
medlärare sagt honom».
Vad medlårarens anklagelser beträffade, grundade den sig på en
förutgången given befallning, som var »så oklar, att den gärna icke kunde
leda annat än till ett missförstånd» och han »utgick från egen synpunkt».
På ett annat ställe framhålles det såsom faktiskt, »att hade de båda
gymnasisterna varit ett par adertonåriga obildade drängpojkar i rektorns
och adjunktens tjänst, så hade dessa hrr blivit av kriminallagen bestraf¬
fade för missbrukat fadersvälde, men för dessa tjugoåriga finkänsliga och
bildade lärjungar med vårdad uppfostran och därtill den ene primus
bland hela läroverkets ungdom finnes ingen lag, som stävjar våldet».
Detta och mycket därtill framhölls offentligen.
De förnämsta av de i denna affär deltagande voro de båda lärarne,
rektor J. A. Ahlander och läroverksadjunkten E. G. Munck samt de båda
lärjungarne primus K. E. Lundström och G. U. Fischer. I Linköpings
stifts herdaminne av J. A. Westerlund och J. A. Setterdahl omtalas
denna händelse något olika mot här lämnade skildring, men ovanstående
är efter samtida uppsatser i Östg. Korresp. Rektor A. tjänstgjorde en¬
dast omkring två år i Linköping, varav delvis genom vikarie. Fil.
doktor Munck tjänstgjorde vid läroverket i Linköping ända till år 1879
samt deltog under tiden’ livligt i stadens allmänna angelägenheter och
förvärvade sig erkännsam aktning och stort förtroende. Han avled år
1891. Lundström och Fischer reste samma år händelsen timade eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
