Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rättelser och tillägg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RÄTTELSER OCH TILLÄGG. 459
Östergötland III.
En anmälare i Norrköpings Tidningar har jämte erkännande uttalanden om före¬
liggande arbete, varför förf. betygar sin tacksamhet, även gjort några anmärkningar,
som föranleda till vissa rättelser och tillägg.
Sid. 17—-23 talas om vara hedniska förfäders gudar enligt östgöten Olaus Magnus
och islänningarnes skrifter. Ehuruväl värdet av den förres vittnesbörd inom detta om¬
råde icke kan anses stort, och de senares uttalanden icke i allt gälla om Sverige, ha dock
berättelserna om Oden. Tor och Frigg ansetts kunna medtagas bland historiska »sago¬
berättelser* ocli »fornsägner», vilka ord ju utvisa deras innebörd och beskaffenhet.
Sid. 23. rad 15 nedifrån bör namnet Addrun ändras till Oddrun. Nedtill å samma
sida anföras nägra ord av Olaus Magnus om offer åt krigsguden Mars. Då romarnes
Mars naturligtvis var obekant för våra fäder, måste här någon nordisk gud avses.
Under äldre tid identifierades Mars med germanernas Tyr (jfr lat. Martis dies, fr.
mardi med sv. tisdag), men om och huru länge denne gud dyrkades i Östergötland är
väl osäkert. Man har dock antagit, att Tiveden kan ha sitt namn av Tyr.
Sid. 27, 28 nämnas några östgötska ortnamn såsom påminnande om de gamla
gudarna, men därefter säges det reservationsvis, »att det ej får förutsättas, att alla
dessa namn leda sitt ursprung från hednatiden*. Några höra kanske tillsammans med
personnamn såsom Tore och Ulf. — Här förtjänar tilläggas, att nära Norrköping finnes
en ort kallad Vrinnevid, vilket namn under medeltiden skrives Wrindawi och enligt
lektor Brate med säkerhet är en helgedom åt en fornsvensk motsvarighet till den i
Eddorna omtalade gudinnan Rind, vilken berättas vara moder till Vale, som på Höder
hämnade Balders död.
Sid. 33: Vid sägnen om Bröt-Anund, som förf. själv upptecknat i Slaka socken
och som även förekommer i Afzelii Sagohävder, bör tilläggas, att något historiskt sam¬
band icke kan finnas mellan Bröt-Anund, som levde på 600-talet, och Slakainskriftens
Anund, då den senare tillhör kristen tid. ,
Sid. 34, rad 1 o. 2 bör ändras till att häradsindelningen har sina rötter djupt in
i hednisk tid, varemot sockenindelningen sannolikt började samtidigt med kyrkobyg-
gandet på 1000-talet.
Sid. 58 uppgives, att av Norrköpings stads sigill med S:t Olofs bild finnas två
kända avtryck. Uppgiften är efter H. Hildebrand. Förf. A. Nordén har upplyst om,
att nämnda sigill är bevarat i 24 avtryck frän medeltiden. Likaså har samme förf.
påvisat, att äldsta kyrkan i Norrköping år dopkyrkan, ägnad S:t Johannes, samt att
Tingstads kyrka varit helgad S:t Olof.
Sid. 67: Uppgiften om »Halmstaffan* är upptecknad i Skedevi socken år 1871.
Meddelaren sade sig själv varit klädd pä det här nämnda sättet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
