Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12
kan få m någon slant från jordbruket till hjälp:
året är långt och vinterförtjänsten är slut.
Spannmål och foder skulle kanske kunna
af-yttras något, men hvem vill köpa och hvad
betalas ? Jo, fråga mjölnaren, han vet priset
på spannmål och han kanske äfven köper, och
fråga foderuppköparen, han vet nog, hvad hö
ocH halm kostar, eller titta i torgpriserna i
tidningen, men, det är inte så mycket att lita
på de priserna. Så resonneras många gånger
ute i bygderna och på samma sätt, hvad det nu
gäller jordbruks-, ladugårds- eller
skogsprodukter, som en del bönder och småbrukare ha
att någon gång afyttra. Det tyckes vara en
gammal nedärfd vana, att icke jordbrukarne
själfva ha någon rättighet att bestämma
pilset på sin egen vara, utan det tillhör köparen;
men när bonden skall köpa något, då är det
säljarens sak att bestämma priset.
Här har jordbrukarnes sammanslutning
ett verksamhetsfält, som är stort och
vidlyftigt och som måste bearbetas, om
egnahemsidén skall kunna genomföras i stort och de
mångtusende hem som redan finnas kunna
utvecklas och äga bestånd.
Det går nog att sälja spannmål och foder
genom att taga det pris, man blir bjuden, men
hvad mjölnaren och foderuppköparen förtjäna
på affären, får ingen veta.
4:0) Ladugården är nog ändå den bästa
inkomstkällan, ty därifrån kan man då få
något för hvar dag året om; men på hvad sätt?
Mejeriet betalar allt mjölken bra lågt, men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
