Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Pansarskepp och bombplan (juli 1934)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skild bas därstädes för ubåtar, jagare och torpedbåtar.
För dessa till mer än ett hundratal uppgående fartygs
utrustning, underhåll och reparation hade man inrättat ett
stort varv med ända till 6,000 arbetare alldeles intill
staden Brügge och stående i förbindelse med Nordsjön
genom kanalerna till Zeebrügge och Ostende. Det är ju
helt naturligt, att detta varv var en nagel i ögat på
en-tentmakterna och att det för den skull blev utsatt för
ihärdiga anfall. Det kunde emellertid icke nås från havet,
och även på landsidan var det alltför långt tillbakadraget
från fronten för att kunna beskjutas med artilleri. Därför
koncentrerade fienden sina ansträngningar på att från
luften kunna åstadkomma så stor skada som möjligt på den
tyska baspunkten. Denna åter skyddades på alla
upptänkliga sätt. Nattetid fingo naturligtvis icke några ljus visas
vare sig i staden eller å varvet. Talrika skyddsrum,
»Un-terstände», voro anordnade både för befolkningen och för
militären, varvsarbetarna inberäknade. På varvet hade man
uppfört stora betongvalv till skydd för
undervattensbåtar, och i verkstadsbyggnaderna var så gott som var enda
arbetsmaskin omgiven av en bastant tegelmur. Det
verksammaste skyddet åstadkoms dock av luftvärnsbatterierna.
Jag hade tillfälle att bese dessa och att bevittna, med
vilken precision de betjänades. Tyskarna själva ansågo,
att nästan alla fientliga flygplan, som vågat närma sig
staden och varvet inom 4,000 meters höjd, blivit
nedskjutna. De fientliga flygarna vågade sig också sällan ned på
lägre höjd. Därav kom det sig bland annat, att fastän de
till Brügge ledande kanalerna i hög grad underlättade
orienteringen från luften, förekommo blott i
undantagsfall angrepp under mulet väder, enär flygarna icke tordes
sänka sig under molnen.
Och de skador, som flyganfallen åstadkommo? Dessa
voro förundransvärt få, såsom en var som efter kriget
besökt den gamla staden kunnat övertyga sig om: de
månghundraåriga byggnaderna stå kvar där alldeles oskadda.
Visst såg jag en mängd spår av flygbomber, men de
in
25
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
