Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 9. Svar till överste Rappe (december 1935)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mera invecklat och uppenbarligen mera svårförstått är
handelskriget — kriget mot sjöhandeln. Den åsikt, som
talaren framhöll är enligt min mening alldeles oriktig. Jag
skall giva skäl härför. Överste Rappe förklarar, att en
»stormakt i södra Östersjön» (förmodligen avses
Tyskland) kan »när den så önskar, helt avbryta våra
sjöförbindelser mellan Östersjön och västerhavet». Nej, pass,
det kan den icke. Den enda åtgärd, varigenom ett
sådant avbrytande skulle kunna ske, utgöres av en
närbloe-kad av Sveriges hamnar vid Östersjön. En sådan blockad
måste emellertid för att kunna verka någon längre tid
vara notificerad (till alla neutrala makter), effektiv och
permanent. Den skulle nödvändiggöra en mycket stor
spridning av den anfallandes sjöstridskrafter och kan därför
icke upprätthållas gent emot en även relativt svag svensk
örlogsflotta.
Men fienden behöver icke begagna sig av en sådan
blockad, menar man väl. Han avskär i stället våra
sjöförbindelser i södra Östersjön, d. v. s. han tillgriper en
fjärr-blockad såsom engelsmännen gjorde i Nordsjön under
världskriget. Denna olagliga, i historien alldeles
enastående blockad kunde utföras endast därför, att den
stöddes av världens förnämsta sjömakter, således icke blott
av England, utan också av Frankrike och Förenta Staterna;
även av Italien, Japan och Ryssland, fastän deras
inflytande här var minimalt. Men de motsatte sig icke
operationen. — En dylik fjärrblockad kommer emellertid efter
all sannolikhet aldrig att upprepas. De stora sjömakterna
skulle mad all säkerhet icke tillåta, att Tyskland försökte
ett avbrytande på öppna sjön av deras
handelsförbindelser med Sverige. Icke därför att de vore så måna om
att hjälpa Sverige, utan allenast i eget intresse: de
behöva en mängd svenska produkter. Följaktligen kommer
sjöhandeln att äga rum i enlighet med
Pariserkonferen-sens beslut (1856), kompletterade genom Haagkonferensen
1907, Washingtonkonferensen 1922 och Londonkonferensen
1930.
96
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
