Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 10. Flygskräcken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ser man slutligen på kostnaderna, så måste man
ihåg-komma, att flygplanens livslängd är mycket kortare än
slagskeppets. Vanligen anslår man den till fem år. Men
vi kunna ju antaga dubbelt så stor livslängd, således tio
år. Och till yttermera visso sätta vi slagskeppets livslängd
så låg som 20 år. Resultatet bör ändå sticka tillräckligt
bjärt i ögonen: för att vidmakthålla ovannämnda
bombplanflotta måste man (under 20-årsperioden) bygga minst
14,000 bombplan. Då varje bombplan kostar, lågt räknat,
300,000 kronor, få vi 4,200 miljoner kronor — emot 146
miljoner för slagskeppet. I förhållande till effekten
kostar således flyget omkring 29 gånger så mycket.
Vi ha emellertid räknat alldeles för lågt för flyget. Minst
8,000 miljoner borde det stå i stället för 4,200 miljoner.
Detta, om man antar, att varje bombplan medför 500 kg.
bomber. Ett för 1,000 kg. bomber avsett bombplan kostar
sannolikt allra minst 500,000 kr. Vi skulle därför ändå
komma upp till en slutsiffra av över sju miljarder kronor.
Orimligt! Absolut omöjligt! — Å, nej. Kontrollera själv!
Måhända skall ni tro edra egna sinnes vittnesbörd.
Antagligen inte.
En mängd andra siffror skulle emellertid kunna
framdragas, vilka giva liknande resultat.
Januari 1936.
Sedan detta skrevs, har en officiell italiensk statistik
upplyst om, att de italienska flygarna under tiden från
den 30. okt. 1935 till krigets slut (således under sex
månader) nedkastat 1,500 ton bomber över Abessinien. Detta
är ju icke mycket, icke mer än vad två slagskepp kunnat
utslunga på några få timmar. —• Försörjningen av
trupperna med livsmedel, vatten och ammunition säges
däremot uttryckligen hava utgjort »de största tjänster, som
105
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
