Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11
uppehölle sig utom Sverige" 1). På så sätt fastslogs, att
"ur riket" och därmed likstälda uttryck betyda: utom
Sveriges gränser, och att t. f. regering icke eger att
under konungens bortovaro i Norge fungera mera än
ett år.
Genom dessa nya bestämmelser ändrades
förhållandena således i viss mån till Norges nackdel. Genom den
tolkning af hithörande §§ i regeringsformen, som efter
1814 gjorde sig gällande, kunde konungen anses
berättigad att från Norge styra Sverige genom t. £ regering,
huru länge han behagade. Men denna möjlighet afskars
vid 1844—45 års riksdag.
Från norsk sida har ock framhållits, att Sverige
icke egt rätt att genom ensidigt beslut gifva § 91 R.F.
en större omfattning, än den förut hade2).
Resonne-manget hvilar J)å den förutsättningen, att § 91 rör en
sak, som genom 1814 års händelser fått unionel karakter
och ej längre är en rent svensk angelägenhet. Detta
torde emellertid behöfva bevisas, och vi skola längre
fram egna ett särskildt kapitel däråt. Men antaget, att
så är förhållandet, så vore nog skälet bindande, för
såvidt de faktiska förutsättningarna vore sådana, att det
egde tillämplighet på ifrågavarande fall. Men detta
torde vara svårt att bevisa. Omnämnda praxis stödde
sig ingalunda på grundlagens klara bud, utan på en
lagtolkning af ganska sväfvande beskaffenhet. Men om
genom unionens tillkomst och i sammanhang därmed gifven
1) Konstitutionsutskottets memorial N:o 58 vid 1840—41 års riksdag.
2) Aschehoug upptager (I, 167) denna invändning för att
emellertid strax därefter förklara den bero på "et skin". Hans skäl härför har
jag däremot svårt att förstå. Haa anser, att om Sverige ock afstod
från att göra § 43 användbar (detta måtte vara tryckfel för § 39, ty
det var just § 43, hvars tillämplighet utsträcktes till detta fall), när
konungen besökte Norge, så är det därföre icke sagdt, att Sverige
likaledes uppgaf § 91. Enda möjligheten för att få § 43 tillämplig på
konungens vistelse i Norge låg 1814 — 44 i att uppfatta uttrycken "utrikes"
och "ur riket" som icke gällande Norge, och ha de den betydeisan i §
39 R.F., så får väl detsamma anses ega rum med § 91 R.F.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
