Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
27
härur, är man fortfarande hänvisad till de 1814 och 1815
gifna bestämmelserna och till att ur dem söka få fram
ett något så när rimligt förfarande.
Källan till svårigheterna ligger däri, att man, då i
riksakten bestämmelser skulle gifvas om förmyndare val,
nöjde sig med en hänvisning till det för konungaval
stadgade förfarande, utan att taga hänsyn till att i detta
fall endast 2 personer kunde ställas mot hvarandra i
Karlstadskomiténs omröstning, hvarigenom* proceduren
betydligt förenklades. Men däraf blef ock en följd, att
de för densamma gifna bestämmelserna blefvo
otillräckliga, så snart det, som förhållandet är vid förmyndarval,
kunde blifva nödvändigt att välja ett flertal personer.
Den första fråga, som uppställer sig till besvarande,
är den, på hvad sätt skall förfaras, om riksdag och
storting stannat i olika beslut om förmyndarestyrelses
ordnande. Differenserna kunna visserligen vara af olika
beskaffenhet, och förfarandet i detalj med anledning däraf
modifieras, men 2 principielt skilda vägar till ernående
af enhet erbjuda sig dock, mellan hvilka man måste
välja, innan man går till detaljerna i
utjemningsproceduren.
De båda alternativen äro uppstälda af 1865 års
unionskomité (se dess betänkade s. 68) och därefter
upptagna af Aschehoug (I, 260). Enligt det första skall
man enbart hålla sig till bestämmelsen i § 7: l:o R.A.,
att interimsregering skall förestå styrelsen, till dess begge
rikenas representanter förordat om förmyndarstyrelse,
d. v. s. till dess full enighet härutinnan mellan riksdagen
och stortinget voro ernådd på alla punkter. Enligt det
andra alternativet skall Karlstadskomitén äfven här
inträda och slita förefintliga meningsskiljaktigheter emellan
representationerna.
Såväl Aschehoug som unionskomitén förkasta obe-
hålla, ligger ej inom planen för denna uppsats. En sådan utredning
skulle närmast vara på sin plats i en historik öfver de försök, som
sedan 1815 gjorts att revidera och utveckla unionsfördrageu.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
