Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
157] II. Konungens högsta domstol.
Konungens domsrätt, som omnämnes redan i
landskapslagarna, utöfvades ända till början af
1600-talet på ting i landsorten, räfst- och
rättare-ting, eller vid konungens hof. Efter åtskilliga
reformförsök under de första Vasakonungarnes
tid uppdrogs konungens domsrätt enligt
rätte-gångsordinantien af 1614 åt en konungslig ho/rätt,
men redan följande år fick man rätt att begära
revision af hofrättens dom hos Kungl. Maj:t, och
konungens domsrätt kom, bl. a. enligt instruktion
den 30 maj 1630, att utöfvas af rådet, sedermera
i denna egénskap kalladt Revisionsrätt eller
Justi-tierevision, ända till 1789, då den nuvarande Högsta
domstolen upprättades (förenings- och
säkerhetsakten § 2, kungl. förordnande den 15 maj 1789).
Enligt 1809 års regeringsform (§ 17 i dess
ursprungliga lydelse) skulle Högsta domstolen bestå af tolf
ledamöter med titeln justitieråd. Längre fram
bestämdes, att Högsta domstolen skulle arbeta på
två afdelningar och utgöras af 16 justitieråd (kungl.
stadgan den 23 okt. 1860). Antalet ökades genom
lagen den 26 mars 1897 till 18 justitieråd, tidvis
arbetande på tre afdelningar. I vissa fall kunna
mål handläggas af Högsta domstolens afdelningar
samfälldt (kungl. stadgan den 21 apr. 1876). Rörande
krigsrättsmål gäller, att tvenne militärpersoner af
högre grad, dem konungen härtill förordnar,
skola sådana mål i Högsta domstolen öfvervara
och däröfver rösta. Konungen äger i Högsta
domstolen, liksom förut i Justitierevisionen, tvenne
röster i de mål, hvilkas föredragning och
af-görande han för godt finner att öfvervara. Alla
högsta domstolens beslut utfärdas i konungens
namn.
Aflöning för justitieråd 10,000 kr. (lön).
Justitieråd
Herslow, Ernst Johan Adalbert, jur.dr, KinstkNO,
f. 38; 86.
Skarin, Anders Reinhold, KinstkNO, KS:tOOlkl,
f. 39; 86.
Lilienberg, Gustaf Robert, KinstkNO, KDD02gr,
f. 41; 87.
Huss, Magnus Wilhelm, fil.dr, jur.kand., KmstkNO,
f. 43: 89.
Carlson, Karl Gustaf, jur. o. fil.dr, KmstkNO,
f. 50: 89.
Lindbäck, Karl Georg, KmstkNO, f. 46; 92.
Claéson, Nils Ludvig Alfred, förutv. statsrad,
KmstkNO, f. 48; (92—98) 02.
Wijkander, Carl Rutger Theodor, jur.dr, KmstkNO,
f. 50; 93.
Petersson, Gustaf Albert, KNOlkl, f. 51; 96.
Thollander. Axel Ferdinand, KNOlkl, f. 48: 97.
Hellström, Carl Abraham, KNOlkl, f. 54; 97.
Billing, Herman, jur.dr, fil.kand., KNOlkl. KDDO
2gr, f. 49; 97.
Bohman, Hugo Erik Mauritz, KNOlkl, f. 52; 97.
Cassel, Carl Edvard, jur.kand., KNOlkl, f. 53: 98.
Grefberg, Ernst Wilhelm, KNOlkl, f. 45; 98.
Quensel, Olof Eberhard Carl, jur.kand., KNOlkl,
f. 55; 02.
Silverstolpe, Karl Fredrik, KNOlkl, LMA, f.
54; 02.
Marks von Wiirtemberg, Erik Theodor, frih.. jur.
o. fil.kand., KN02kl, KS:tOOlkl, f. 61; 03.
[58] III. Kungl. Maj:ts kansli.
Under medeltiden, åtminstone från 1200-talet,
omtalas en kansler, vanligen tillhörande det högre
prästerskapet, såsom konungens biträde vid
skrif-göromål. Ämbetet förekommer äfven under större
delen af Vasaregenternas tid jämte sekreterare och
skrifvare, och hela denna personal, som hade till
uppgift att uppsätta, utskrifva och expediera kungl.
bref och andra aktstycken samt att mottaga och
förvara inkommande handlingar, började under
Gustaf I:s tid kallas Kansliet. Ett ordnadt
ämbetsverk med rikskansleren såsom chef blef dock
kansliet först under Gustaf II Adolfs och Kristinas
tid, särskildt genom 1626 års kansliordning och
1634 års regeringsform. Sedan
rikskanslersäm-betet upphäfts 1680, hade kansliets chef titeln
kanslipresident ända till 1809, utom några år på
1790-talet, då rikskanslerstiteln återupplifvades,
hvarefter utrikesstatsministern var kansliets chef
till 1840. Redan på 1500-talet börjar en viss
arbetsfördelning i kansliet genomföras, men en
stadgad ordning i detta hänseende inträdde först
med kansliordningarna af 1713, 1719 och 1720.
Enligt de båda sistnämnda delades kansliet i
följande »expeditioner»: en Revisionsexpedition för
alla »till justitien hörande ärenden» samt tre
statsexpeditioner, nämligen en för utrikesärenden
(Utrikesexpeditionen), en för ärenden rörande
krigsmakten till lands och vatten
(Krigsexpedi-tionen) samt en för öfriga inrikesärenden (Inrikes-
expeditionen). Enligt kansliordningen af 1773
upprättades en fjärde statsexpedition, Handels- o.
finansexpeditionen, och 1789 tillkom ytterligare
en ecklesiastikexpedition. Båda dessa indrogos
1793 men återupprättades 1809.
Statsexpeditioner-nas chefer hade i regeln titeln statssekreterare.
Vid kansliets omorganisation 1840 upphäfdes
statssekreterareämbetet, och statsråden själfva blef vo
chefer för »departementen», som kansliets
afdelningar nu kallades, ett nytt justi
tiestatsdeparte-ment upprättades, och krigsexpeditionen delades
i två: Landtförsvarsdepartementet och
Sjöförsvarsdepartementet (kungl. stadgan och cirkuläret den 16
maj 1840). Genom en ny omreglering enligt kungl.
stadgan den 31 mars 1900 inrättades
Jordbruksdepartementet. Se vidare nedan under
departementen,
Jämte sin gamla uppgift hade kansliet alltsedan
1600-talet äfven haft beslutanderätt i vissa ärenden
(både inrikes- och utrikes-) i egenskap af
»kollegium». Kanslikollegium upphäfdes 1801 men
ersattes sedan delvis af kanslersgillet (1801—1809)
och kanslistyrelsen (1809—1833).
Nu gällande instruktion är utfärdad den 7 juni
1878 för ämbets- och tjänstemännen i Kungl.
Maj:ts kansli utom Utrikesdepartementet samt
Nedre justitierevisionen och justitiekansleren.
Angående dessa se nedan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
