Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
[84] K. Landtförsvarsdepartementet.
Kungl.
Landtförsvarsdeparte-mentets kommandoexpedition.
Enligt 1809 års regeringsform § 15 i dess
ursprungliga lydelse skulle kommandomål, d. v. s.
sådana som konungen i egenskap af högste
befäl-hafvare öfver krigsmakten till lands och sjöss
omedelbari igen besörjer, af konungen afgöras i
närvaro af »den ämbetsman, åt hvilken konungen
allmän befattning därmed uppdragit». Denne
ämbetsman var, hvad beträffar kommandomål
rörande krigsmakten till lands, generaladjutanten
för armén, för hvilken instruktioner förut hade
utfärdats den 20 okt. 1790 (med tillägg den 10 maj
1792 ang. generaladjutantsexpeditionens personal,
ändr. genom kungl. brefvet den 25 febr. 1793) samt
den 12 dec. 1796. Generaladjutantsämbetet
upp-häfdes i sammanhang med statsrådets
omorganisation 1840, då vederbörande departementschef
blef föredragande i kommandomål och
general-adjutantsexpeditionen erhöll benämningen
Landt-försvnrsdepartementfts kommandoexpedition.
Aflöning uppbäres å annan stat.
Chef
Blomstedt, .Tohan Abraham Magnus, öfverste
[33°1 00.
Souschef
Sundin, Claes Emil, major [330], 04.
Kommenderade officerare
Broman, Carl Philip Wilhelm, major [5431 80.
Lindbseck, Per Gustaf Vilhelm, major [403], 97.
Herlenius, Jonas Adolf, kapten [3751 04.
Sjögreen, Carl August Pontus Axelsson, kapten
[331], adjutant hos chefen för Landtf.dep., 02.
Wikner, Hugo Oscar Herman, löjtn. [331], 03.
Kreiiger, Allan Henrik Mikael, löjtn. [331], 04.
[85] Kungl. Arméföryaltningen.
Det första centrala militära ämbetsverket i
Sverige var den af Gustaf II Adolf 1630 kort före
hans afresa till Tyskland organiserade krigsrätten
(fullmakt för riksmarsken den 5 juni 1630 att vara
president i krigsrätten). Dennas uppgift var,
såsom namnet angifver, hufvudsakligen judiciell,
men enligt 1634 års regeringsform kallas det
militära kollegiet krigsrådet, som skulle vara ett
administrativt ämbetsverk, likaledes med riksmarsken
såsom president. Emellertid användes under den
närmaste tiden benämningarna krigsrätten och
krigsrådet (äfven krigskollegium) omväxlande,
hvilket antyder verkets dubbla uppgift, som också
blef fastslagen genom instruktionen af mars 1636.
Benämningen Krigskollegium, som förekommer
i nämnda instruktion, bibehölls sedan, trots
åtskilliga förändringar i verkets organisation, ända
till 1865. Kollegiets domsrätt öfverlämnades
enligt kungl. förordn. den 2 mars 1683 till en
särskild general krigsrätt, men från 1774 (kungl.
brefvet den 11 mars 1774) till 1791 var
krigskollegium åter militär öfverdomstol (se vid.
Krigs-hofrätten). Enligt kungl. brefvet den 28 febr.
1865 förändrades Krigskollegium till den
nuvarande Arrnéförvaltningen (instruktion den 26 sept.
1865). Kollegiets »afdelningar» — de voro mot
slutet af dess tillvaro fyra, nämligen artilleriaf-
delningen, fortifikationsafdelningen,
intendents-afdelningen, aflöningsafdelningen — fingo i
arméförvaltningen, som icke har någon gemensam chef,
benämningen »departement». Enligt nu gällande
instruktion den 27 maj 1881 med ändr. den 9
maj 1884, 10 juni 1892, 29 apr. 1898 (jfr äfv. Sv.
förf.saml. 1893 n:r 87 ang. sjukvårdsbyrån) har
Arméförvaltningen uppsikt öfver den ekonomiska
förvaltningen vid arméen och hvad i öfrigt
vidkommer försvarsverket till lands.
Aflöning. Cheferna för de militära
departementen, militärbyråernas personal samt
sjukvårdsin-tendenten åtnjuta aflöning å andra stater, utom
att byråchefsassistenten i artilleridepartementets
militärbyrå har ett arfvode å 1,000 kr.
Sjukvårds-byråns chef 6,225 kr., däraf lön 3,400 kr., arfvode
1.000 kr., dagaflöning 1,825 kr.; en assistent 3,860.
kr., däraf lön 2,400 kr., dagaflöning 1,460 kr., båda
dessutom inkvarterings- och servisbidrag från
anslaget »Inkvarteringskostnader», hvarjämte en
assistent (regementsveterinär) har ett arfvode å 800
kr. Generalkrigskommissarien 9,000 kr., däraf lön
6,200 kr. och tjänstgöringspgr 2,800 kr.;
civilbyråernas chefer 6,400 kr., däraf lön 4,400 kr. och
Tjänstgöringspgr 2,000 kr., jämte ett ålderstillägg
efter 5 år å 600 kr.; sekreterare, kamrerare (eller
sekreterare och kamrerare) 4,500 kr., däraf lön
3.000 kr. och tjänstgöringspgr 1,500 kr., jämte 2
ålderstillägg efter 5 och 10 år å 500 kr.; revisor,
bokhållare (eller revisor och bokhållare); 3,000
kr., däraf lön 1,800 kr. och tjänstgöringspgr 1,200
kr., jämte 2 ålderstillägg å 500 kr.; krigskassor
5.000 kr., däraf lön 3,000 kr., tjänstgöringspgr
1,500 kr. och missräkningspgr 500 kr., jämte 2
ålderstillägg å 500 kr.
Artilleridepartementet.
Chef
Generalfälttygmästaren [469].
Militärbyrån.
Chef och föredragande
Hedengren, David, öfv.löjtn., fälttygmästare [480],
f. 58; 03.
By råchef sassistent
Ljungberg, Carl Johan, kapten [480], f. 66; 03.
Civilbyrån.
Chef och föredragande
Söderbaum. Carl, krigsråd, KN02kl,RV0,LKrVA,
f. 42; 85.
Sekreterare 0. kamrerare
Heijkenskjöld, Daniel Adolf Detlof, RVO, f. 48;
(98) 00.
Revisor
Flach, Folke Ferdinand, f. 63; 02.
Revisor och bokhållare
Alexanderson, Abraham Gustaf Adolf, f. 62; 04.
[86] Fortifikationsdepartementet.
Chef
Chefen för Fortifikationen [325].
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
