Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I
Sjöförsvarsdep:s komrnandoexp. — Flottans stab. — Marin för val tn. [91—94]
[91] K. Sjöförsvarsdepartementet.
Kungl. Sjöförsvarsdepartementets
kommandoexpedition.
Genom kungl. bref den 26 juni 1797 tillsattes en
generaladjutant för flottorna (instruktion s. d.),
sedermera, sedan arméns flotta förenats med
örlogs-flottan 1823, kallad generaladjutanten för flottan.
Denne hade, jämte andra åligganden, till uppgift
att föredraga kommandomål rörande krigsmakten
till sjöss (jfr under Landtförsvarsdepartementets
kommandoexpedition). Ämbetet upphäfdes 1840,
och generaladjutantsexpeditionen erhöll
benämningen Sjöförsvarsdfpartementets komma ndoexpt
di-tion. Nu gällande instruktion är utfärdad den
28 nov. 1894 med tillägg den 22 nov. 1899.
Aflöning uppbäres å annan stat.
Chef
Ehrensvärd, Carl August, grefve, komm.kapten
[568], 04.
Adjutanter
Posse, Knut Arvid, grefve, kapten [57°1
Öl-Kraft, David Albert, kapten [571]» 03.
[92] Flottans stab.
Flottans stab, som organiserades genom kungl.
kungörelse den 29 maj 1896, består af en chef
samt de officerare, som kommenderas att i staben
tjänstgöra. Innan staben erhöll fast organisation,
fanns alltsedan 1884 en omedelbart under chefen
för Kungl. Sjöförsvarsdepartementet lydande chef
för flottans stab, till hvilkens biträde en del
officerare voro kommenderade.
Flottans stab har till hufvudsaklig uppgift att
uppgöra planer för flottans mobilisering och dess
användning under krig samt förslag till
förbättringar med af seende på personalen, dess
utbildning och öfningar. Verksamheten inom staben
är fördelad på två afdelningar, mobiliserings- och
statistiska samt kommunikationsafdelningen.
Chef och officerare åtnjuta a fl öning i likhet med
öfriga officerare; bibliotekarien, som är en
pensionerad officer, åtnjuter ett arfvode af 900 kr.
Chef
Lindbom, Otto, konteramiral [567]» f* 46; 03.
Af delning sehefer
Ankarcrona, Sten Johan Theodor Claes,
komm.kapten [568], f. 61; 01, mobiliserings- och
statistiska afdelningen.
af Klint, Gustaf, komm.kapten [568], f. 58; 03,
kominunikationsafdelningen.
Tjänstgörande officerare
Lindberg, Henry Fredrik, komm.kapten [569]»
f. 60; 95.
von Krusenstierna, Henning Wilhelm Mauritz,
komm.kapten [569], f. 62; 91.
af Ugglas. Gösta Oscar Magnus, frih.,
komm.kapten [569], f. 61; 03.
Wrangel, Herman Gustaf Mauritz, frih., major
[590], f. 64; 02.
Wachtmeister, Carl Alarik, grefve, kapten [57°1
f. 65; 01.
Sparre. Ulf Carl Knutsson, frih., kapten [57°1
f. 66; 97.
Schneidler, John Christoffer, kapten [571],
f-68; 95.
Gisiko, Axel Henrik, kapten [571], f. 69; 02.
Norman, Ivar Per Bjurholm, kapten [57*1 f-
Celsing, Gustaf Ilobert, kapten [571], f. 69; 03.
Holmgren, Björn Frithiofsson, kapten [572],
adjutant hos chefen, f. 72; 00.
Johansson, Axel Gustaf, kapten [5721 72; 02.
de Broen, Gustaf Samuel Nimrod, kapten [5721
f. 75; 03.
Elliot, Harald Otto, löjtn. [5731 f- 76; 04.
Bibliotekarie
Elliot, Otto, f. d. komm.kapten, RSO, f. 37; 97.
[93] Inspektör af Flottans
öfningar till sjöss.
Denna befattning har tillkommit 1904, och är
instruktionen utfärdad den 7 oktober s. å. I
enlighet med denna skall inspektören verkställa
inspektion af alla större fartyg, som varit på
öfnings-expedition, samt att efter mobilisering föra befälet
öfver kustflottan, hvarjämte han i fred är
befäl-hafvare öfver rustad eskader af nämnda flotta.
Inspektören skall utarbeta planer i detalj för
kust-flottans användning under krig.
Chef
Dyrssen, Wilhelm, konteramiral [566], f. 58; 04.
Stabschef
Wrangel, Ilerman Georg Waldemar, komm.kapt.
[568], f. 59; 04.
Adjutanter
Ericson, Håkan Hans Kristian, kapten [571]»
f-68; 04.
Lybeck, Otto Emil, kapten [57 O? 71; 04.
[94] Kungl. Marinförvaltningen.
I kammarordningen af 1618 omtalas flottans
styrelse under benämningen Amiralitetet. Men en fast
organisation såsom centralt ämbetsverk fick detta
först genom 1634 års regeringsform, enligt hvilken
amiralitetet med riksamiralen såsom president
utgjorde det tredje kollegiet. Ett par år senare
började termen imiralitet skollegium användas jämte
den förra. Sedan flottans hufvudstation på
1680-talet blifvit förlagd till Karlskrona, flyttades äfven
amiralitetskollegium dit och fick sin första
fullständiga instruktion den 9 okt. 1689; förlädes åter
till Stockholm 1776 och upplöstes enl. kungl.
cirkuläret den 5 maj 1791. Amiralitetskollegium hade
liksom Krigskollegium till att börja med domsrätt,
men tidtals funnos särskilda öfverrätter, tills
Krigs-hofrätten på 1790-talet blef öfverdomstol för
krigsmakten (se Krigshofrätten). Efter
Amiralitetskol-legii upplösning har flottans öfverstyrelse flera
gånger omorganiserats under olika benämningar:
Generalsjömilitiekontoret 1791—1794,
Storamiralsäm-bftet för örlogsflottan (i Karlskrona) och
Storami-ralsämbetet för arméns flotta (i Stockholm) 1794 —
1797, kommitterade till förvaltningen af
örlogsflottan s ärenden (i Karlskrona) och kommitterade till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
