Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
[131 — 1321
[I3i]
Riksarkivet. — Kungl. Biblioteket.
K, Ecklesiastikdepartementet.
Riksarkivet.
Till kungliga kansliets uppgift hörde att
förvara såväl koncept till utgående bref eller
afskrifter däraf (registratur) som inkomna
handlingar m. m. Det var dock först under
Johan III:s regering som arkivgöromålen började
skiljas från öfriga kansligöromål, så att vissa
tjänstemän därmed sysselsattes, och under Gustaf II
Adolfs tid infördes omsider en fastare
organisation, tack vare rikskansleren Axel Oxenstiernas
intresse för saken. Enligt kansliordningen den 16
okt. 1618 skulle en af sekreterarne hafva »riksens
archivum» under händer och i förvaring.
Dessutom skulle enligt kansliordningarna af 1626 och
1661 ett kansliråd såsom custos archivé hafva
öfverinseende öfver arkivet, och samma
befogenhet hade senare hofkansleren och, efter
departemental styrelsens införande 1840, chefen för
Ecklesiastikdepartementet. Arkivsekreteraren kan dock,
åtminstone från 1650-talet, betraktas såsom
arkivets verkliga ledare. Han erhöll 1835 titeln
riksarkivarie. Sambandet mellan Riksarkivet och
kansliet upplöstes alldeles, då i kungl. brefvet
den 1 juni 1877 förordnades, att Riksarkivet från
och med följande år skulle vara ett själfständigt
ämbetsverk med riksarkivarien såsom chef.
Enligt nu gällande instruktion den 25 okt. 1901
skola de handlingar, som redan tillhöra
Riksarkivet, så ock de, som från Kungl. Maj:ts kansli
eller andra styrelseverk eller ock eljest till
riksarkivet öfverlämnas, där vårdas, ordnas och
förtecknas för att, vare sig för staten eller enskilda,
hållas tillgängliga, äfvensom — i den mån de »ro
af vikt såsom historiska källor i tryck
utgif-vas. Riksarkivarien skall dessutom utöfva
uppsikt öfver och inspektera landsarkiv.
Aflöning. Riksarkivarien 7,500 kr., däraf lön
5,000 kr. och tjänstgöringspgr 2,500 kr.;
arkiva-rier 4,500 kr., däraf lön 8,000 kr. och
tjänstgöringspgr 1,500 kr., jämte två ålderstillägg efter 5
och • 10 år å 500 kr.; amanuenser 3,000 kr., däraf
lön 1,800 kr. och tjänstgöringspgr 1,200 kr., jämte
två ålderstillägg å 500 kr.
Riksarkivarie
Hildebrand. I lenrik Robert Teodor Emil, fil.dr,
KNOSkl, LHA, LSkS, f. 48: 01.
Arkivarier
Westrin, Johan Theodor, fil.dr, RNO, f. d.
hi-storiograf vid KMO, RVO, RFrHL, LHA,
LSkS, f. 50; 97, vid historiska afdelningen.
Bergh, Severin, fil.dr, RNO, LSkS, f. 58; 99, vid
adm i ni strat i va afdel ni ngen.
Sondén. Per Henning Simeon, fil.dr, LSkS, f.
53; 99, vid historiska afdelningen.
Amanuenser
Hammarskjöld, Carl Hilarion Agathon, fil.kand.,
LSkS, f. 48; 99.
Almquist, Johan Axel, fil.dr, v. slottsarkivarie,
LSkS, f. 70; 04.
Lewenhaupt, Adam Ludvig Carl, grefve,
riksheral-diker [134], f. 61; 04.
[132] Kungl. Biblioteket.
Var ursprungligen de svenska konungarnes
privata egendom ; 1611 blef Johannes Buræus
förordnad till dess vårdare. Gustaf II Adolf skänkte en
stor del däraf 1621 till Uppsala universitet, men
under drottning Kristina ökades biblioteket
betydligt genom de under trettioåriga kriget
hemförda boksamlingarna. Vid sin af flyttning 1654 ur
riket medförde hon dock större delen däraf till
Rom. Under Karl X Gustaf ökades det ånyo
genom krigsbyten samt erhöll 1661 rätt att erhålla
ett exemplar af allt hvad som tryckes å rikets
tryckerier, hvilket stadgande äfven är intaget i
1111 gällande tryckfrihetsordning af den 16 juli
1812. Vid slottsbranden 1697 gick större delen af
biblioteket förlorad, så att endast 6,700 band och
283 handskrifter återstodo, och biblioteket
förvarades därefter på flere olika ställen, till dess
det 1768 erhöll den lokal i nordöstra slottsflygeln,
i hvilken det förblef ända till 1877 i nov., dådet
flyttades till den i Humlegården därför särskildt
uppförda byggnaden. Biblioteket har dels genom
arkivexemplar, dels ock genom gåfvor och inköp
under tidernas lopp så ökats, att det vid i dec. 1903
företagen räkning befanns äga 314,902 band,
däribland 10.435 handskrifter och 9,202 portföljer med
inemot én million småskrifter (under 100 sidor),
porträtt, kartor, planscher och flygblad. Det nu
gällande Reglementet för Kungl. biblioteket» är
utfärdadt den 9 nov. 1877. Dess hufvuduppgift
är att bilda en så vidt möjligt fullständig samling
af all svensk och Sverige rörande litteratur. Af
utländsk litteratur inköpes icke specialarbeten
inom de vetenskapsgrenar, för hvilka särskilda
bibliotek finnas i Stockholm, såsom
naturvetenskap, matematik, astronomi, teknisk och
landt-brukslitteratur, medicin, numismatik,
krigsvetenskap och officiell statistik. Det är tillgängligt
alla söckendagar kl. 10 f. m.— 3 e. m. samt
läsesalen äfven kl. 5—7 e. m.
Aflöning. Öfverbibliotekarien 6,400 kr., däraf
lön 4,400 kr., tjänstgöringspgr 2,000 kr., jämte ett
ålderstillägg å 600 kr. efter 5 år; bibliotekarierna
4.500 kr., däraf lön 3,000 kr., tjänstgöringspgr
1.500 kr.; amanuenserna 3,000 kr., däraf lön 1,800
kr., tjänstgöringspgr 1,200 kr.; så väl bibliotekarier
som amanuenser åtnjuta efter 5 och 10 års
tjänstgöring ålderstillägg å 500 kr. hvartdera.
Ofverbibliotekarie
Dahlgren. Erik Wilhelm, fil.dr, llNO, RVO,
RS:t-OO, OffFrlnstrpubl, LVA, f. 48; 03.
Bibliotekarier
Lundstedt, Bernhard Wilhelm, fil.dr, RVO,
RPafl-S:tGregO, OffFrlnstrpubl, LSkS, f. 46; 00.
Beijer, Peter Gottfrid Eberhard, fil.dr, RVO, f.
45; 02.
Amanuenser
Geete. Knut Robert, fil.dr, RVO, LSkS, f. 49; 93.
Karlsson, Karl Henrik, fil.dr, historiograf vid
KMO, RDDO, LSkS, f. 56; 94.
Haverman, Gustaf Emil, fil.lic., f. 55; 01.
Linder. Knut Sextus Ludvig, fil.lic., f. 62; 01.
Boheman, Mauritz Alfred Hjalmar Eugène, fil.,dr,
LMA, f. 58; 02.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
