Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
[615]
K. Civildepartementet.
Kungl. Maj:ts
Befallnings-hafvande med landsstaten.
A. Öfverståthållareämbetet.
Stockholms stad, som före 1634 någon tid legat
under Upplands höfdingedöme, har sedan dess haft
sin egen styresman med titel öfver ståthållare,
biträdd af en underståthållare, som vid hans
frånvaro vikarierar samt äfven eljes bestrider de
öfver-ståthållarens åligganden denne på honom
öfver-låter, hvarjämte underståthållaren stadigvararande
är öfverexekutor i hufvudstaden, förordnar om
bötesförvandling, utfärdar vederhäftighetsbevis
m.m.
Öfverståthållareämbetet arbetar på tre af
delningar: 1) Öfverståthållareämbetets kansli, förr
»slottskansliet», där utsökningsmål, byggnadsärendén
m. m. handläggas; 2) Öfverståthållareämbetet
för uppbördsärenden, som förordnar om
mantals-skrifning, bevillningstaxering, utskyldernas
debiterande, uppbärande och redovisande samt i öfrigt
öfvervakar krono- och
kommunal-uppbördsväsendet; 3) Öfverståthållareämbetet för polisärenden
sedan 1776. Samtidigt tillsattes en särskild
ämbetsman, polismästaren, som har att vid utöfningen
af den vård om allmän ordning och säkerhet jämte
den myndighet i polisärenden, öfverståthållaren
tillkommer, »honom biträda och hans stad och
ställe företräda». Den under samma afdelning
lydande polisdoinaren dömer vissa förbrytelser, som
ej äro belagda med högre straff än böter.
Polispersonalen utgjordes 1904 af 15 kommissarier, 43
öfverkonstaplar, 28 inspektionskonstaplar, 46
detektivkonstaplar, 449 andra konstaplar samt. 40
extra konstaplar.
Instruktionen för Öfverståthållareämbetet är af
den 1 dec. 1882 med ändringar 24 febr. 1899, 3
nov. 1899 och 30 okt. 1903.
Aflöning. Öfverståthållaren af statsmedel 9,000
kr. lön och af staden 9,000 kr., samt fri bostad;
underståthållaren 7,000 kr., däraf 5,000 kr. lön
och 2,000 kr. tjänstgöringspgr, samt efter 5 år
ett ålderstillägg å 600 kr.; dessutom af staden 2,250
kr. Öfverståthållareämbetets kansli: sekreteraren
6,900 kr., däraf 4,400 kr. lön och 1,500 kr.
tjänstgöringspgr, samt efter 5 år ett ålderstillägg å 600
kr.; notarierna 2,500 kr., däraf 1,500 kr. lön och 1,000
kr. tjänstgöringspgr, samt efter 10 år ett
ålderstillägg å 500 kr.; stadsfogdarne 4,500 kr., däraf
3.000 kr. lön och 1,500 kr. tjänstgöringspgr, samt
efter 5 år ett ålderstillägg å 500 kr.; dessutom till
biträde 2,500 kr. samt förste stadsfogden dessutom
1.200 kr. till skrifbiträde. Öfverståthållareämbetet
för uppbördsärenden: kamreraren 7,500 kr., däraf
6.000 kr. lön och 1,500 kr. tjänstgöringspgr ;
revisorn o. bokhållaren 5,000 kr., däraf 4,000 kr. lön
och 1,000 kr. tjänstgöringspgr; kammarskrifvarne
2,500 kr. däraf 2,000 kr. lön och 500 kr.
tjänstgöringspgr; uppbördskommissarier 4,000 kr. lön
samt 1,000 kr. till skrifbiträde; öfvertalige
tjänstemän, mantalskommissarier, 1,150:50 kr.
expektans-lön. Öfverståthållareämbetet för polisärenden :
polismästaren 9,000 kr., däraf 6,300 kr. lön och 2,700
kr. tjänstgöringspgr; polisdomaren 6,000 kr., däraf
4.200 kr. lön och 1,800 kr. tjänstgöringspgr, samt två
ålderstillägg å 500 kr. efter 5 och 10 år;
polisintendenterna 5,000 kr., däraf 3,500 kr. lön och 1,500
kr. tjänstgöringspgr, samt ålderstillägg såsom
polisdomaren; sekreteraren 2,400 kr., däraf 1,920 kr.
lön och 480 kr. tjänstgöringspgr;
räkenskaps-föraren 2,600 kr., däraf 2,080 kr. lön och 520 kr.
tjänstgöringspgr; notarierna 2,400 kr., däraf 1,920
kr. lön och 480 kr. tjänstgöringspgr; kanslisterna,
en 2,400 kr., däraf 1,920 kr. lön och 480 kr.,
tjänstgöringspgr, de två ofriga 2,000 kr., däraf 1,600 kr.
lön och 400 kr. tjänstgöringspgr.
Stadsfiskalskon-toret: förste och andre stadsfiskalen 3,500 kr.,
däraf 2,800 kr. lön och 700 kr. tjänstgöringspgr ;
tredje stadsfiskalen 3,250 kr., däraf 2,600 kr. lön
och 650 kr. tjänstgöringspgr.
B. Länsstyrelserna med landsstaten.
Regeringsorganen i landsorten, tidigare ganska
själfständiga sins emellan, började under Gustaf
II Adolf ordnas. Ståthållarne, som erhöllo
benämningen landshöfdingar, fingo tillsyn öfver
Kronans uppbörds väsen. Regeringsformen 1634
ordnade landtregeringen efter enhetlig plan och
i nära samband med centralregeringen samt
indelade det egentliga Sverige i 12
landshöfdinge-dömen eller län. Dessas antal och gränser
växlade, tills de i regeringsformerna 1719 och 1720
fastställdes till 20. Sedermera tillkommo
Gäfle-borgs län 1762, Värmlands 1779, Jämtlands och
Norrbottens 1810, oeh hafva länen sedan dess varit
24, utom 1819—25 då Öland utgjorde ett särskildt
län. Länen indelas i 118 fögderier och dessa
åter i 520 länsmansdistrikt. — Den första
lands-höfdinginstruktionen utfärdades den 8 jan. 1635. Af
de landshöfdingen underlydande tjänstemännen
har landskamreraren funnits sedan 1624,
landssekreteraren längre, landträntmästaren från 1688,
kronofogden sedan medeltiden, häradsskrifvaren
från 1500-talets midt och länsmannen redan på
landskapslagarnas tid, alla dock med något
skiftande titlar och uppgifter.
Beslutanderätten i länsstyrelsen tillkommer
landshöfdingen, som dock skall inhämta
föredragandens mening, d. v. s. landssekreterarens i
juridiska och civila ärenden, som handläggas å
lands-kansliet, och landskamrerarens i kamerala
ärenden , hvilka höra till landskontoret. Föredraganden
äger protokollföra sin af vikande mening. Vid
förfall för landshöfdingen utöfvas länsstyrelsen af
landssekreteraren och landskamreraren samfälldt,
»å landshöfdingeämbetets vägnar», därvid
föredraganden har utslagsröst.
Landshöfdingens eller Kungl. Maj:ts
Befallnings-hafvandes vidtomfattande åligganden äro
förnämligast : att utöfva högsta polismyndigheten i länet,
öfvervaka rättsskipningen och verkställigheten af
brottmålsutslag, vara öfverexekutor å landet och
i vissa städer, handlägga ärenden rörande fångvård,
hälso- och fattigvård, sjukkasse- och
sparbanks-reglementen, byggnads-, brand- och
hamnordningar samt kommunalstadgar i allmänhet,
indelningsverket, allmänna vägar, gästgifverier, besvär
öfver riksdagsmannaval samt öfver kommunala
val och beslut, statens fastigheter, grundskatter,
markegång, mantalsskrifning, taxering,
kronoupp-börden, stämpelpappersförsäljningen,
brännvins-och hvitbetssockertillverkningen och i allmänhet
bevaka Kronans rätt, att afgifva årsväxt- och
fem-årsberättelser samt rapporter om märkligare
tilldragelser
L an dträntmästaren har att mottaga levereringar
af allmänna medel och däraf göra utbetalningar
enligt Statskontorets och Konungens
Befallnings-hafvandes anordningar,
handhafvastämpelpappers-förrådet i länet samt föra nödiga räkenskaper
m. m.
Länsnotarien är landssekreterarens närmaste
biträde och länsbokliållaren landskamrerarens, och
skall den senare särskildt verkställa revisioner
och upprätta landsboken, d. v. s. ett sammandrag
af länets allmänna uppbörd för hvarje kalenderår.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
