Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [2] Utländska regerande hus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Utländska regerande hus. L2]
Japan.
Residens: Tokio.
Japanska historiker påstå, att den japanska
staten grundats 660 fore Kristi födelse af den
förste mikadon. Jimmu, och att den ännu
regerande dynastien härstammar från honom. Sedan
1100-taiet styrdes emellertid landet faktiskt af
den japanska härens general i ssi mus, schogunen.
Schogimvärdigheten innehades hvart efter annat
af flere familjer, sist af Tokugava-ätten. Den
siste schogunen nedlade 1867 sitt ämbete,
hvarefter mikadon (kejsaren) Mutsuhito inträdde i
utöfningen af sina rättigheter.
Mutsuhito, kejsare.
5. 6. 7.
2.
MUTSUHITO, kejsare af Japan, f. 1852 3/n;
kejsare 1867 18/a; g. 1869 9/2 m. Haruko, f.
1850 28’s, prinsessa af huset Fujivara.
1. Josjihito Harunomija, kronprins, f. 1879
31 8: g. 1900 10 5 m. Sadako, prinsessa af huset
Fujivara, f. 1884 25/e.
2. Hirohito Mitinomija, prins, f. 1901 2%.
3. Josuhito Atsunomija, prins, f. 1902 25/e.
4. Nobuhito Terunomija, prins, f. 1905 s/i.
5. Masako Tsunenomija, prinsessa, f. 1888 3%.
6. Fusako Kanenomija, prinsessa, f. 1890 28/i.
7. Nobuko Fuminomija, prinsessa, f. 1891 7/s.
8. Tosjiko Jasunomija, prinsessa, f. 1896 n/ö.
Kejsare Mutsuhito.
Kina.
Tsingdynastien. Residens: Peking.
Sedan den mandschuriske anföraren Sjun-tsji
1644 eröfrade Peking, har den af denne
grundade dynastien Tsing eller Tai-Tsing innehaft
Kinas tron. Puji är den tionde kejsaren af
PUJI, f. 1906 11/2;
denna dynasti. Någon arfsrätt till Kinas tron
finnes ej, utan hvarje kejsare äger att bland
familjens yngre medlemmar utse sin efterföljare.
kejsare 1908 u/ii.
Liechtenstein.
Huset Liechtenstein. Residens: Wien o. slottet Feldsberg i Nedre Österrike.
Gundaccar, en ättling af det gamla
österrikiska huset Liechtenstein, erhöll furste värdighet
1623. Genom köp förstorades familjens herra-
Aloys II, furste
dome, och 1719 upphöjdes grefskapet Vaduz och
herrskapet Schellenberg till riksfurstendöme under
namn af Liechtenstein.
1. 2. 3. 4.
1. Marie, f. 1834 20 9 ; g. 1860 29/io m.
Ferdinand von Trauttmansdorff. grefve, f. 1825, d. 1896.
2. Aloysia, f. 1838 1:! .-,: g. 1864 22/s m.
Heinrich von Fünfkirchen, grefve, f. 1840, d. 1885.
3. Ida, f. 1839 17 v: g. 1857 4/e m. Adolf
Joseph, furste af Schwarzenberg, f. 1832 18/3.
4. JOHANN II, furste, f. 1840 5/io; tilltr. reg.
1858 12 11.
5. 6. 7. 8.
5. Henriette, f. 1843 6/6; g. 1865 26A m.
Alfred, furste af Liechtenstein, f. 1842, d. 1907.
6. Anna, f. 1846 26/2; g. 1864 22/5 m. Georg,
furste af Lobkowitz, f. 1835 14/s.
7. Theres|a, f. 1850 28 7; g. 1882 m. Arnulf,
prins, f. 1852, d. 1907. Se Bajern.
8. Franz de Paula, f. 1853 28/s.
10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
