Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Konungens statsråd.
[56]
RIKSKALENDERN.
[56] I, Konungens statsråd.
Riksrådet var redan på 1200-talet en utbildad
institution i Sverige, men det är först i Magnus
Erikssons landslag, från midten af 1300-talet, man
finner närmare bestämmelser om dess
sammansättning och befogenheter. Rådet bestod under
medeltiden af representanter för det högre
prästerskapet, hufvudsakligen biskoparne, och den
världsliga aristokratien, men under 1520-talet försvinna
biskoparne ur rådet i följd af reformationens
införande. Rådet deltog ännu icke i behandlingen
af löpande regeringsärenden, utan
sammankallades endast emellanåt till särskilda rådsmöten eller
till herredagar och riksdagar. Först under
1600-talet blir riksrådet en i hufvudstaden ständigt
samlad myndighet; det blir under Gustaf II Adolfs
frånvaro upprepade gånger tillförordnad
regering och får stadigvarande uppdrag att utöfva
konungens domsrätt. Rådets förnämsta
medlemmar, de fem höga riksämbetsmännen —
riksdrotsen, riksmarsken, riksamiralen, rikskansleren och
riksskattmästaren — utgöra enligt 1634 års
regeringsform drottning Kristinas förmyndarregering
och äro chefer i kollegierna, under det att andra
riksråd blifva ledamöter i dessa. Under Karl XLs
tid upphäfdes de fem höga riksämbetena, och
rådets direkta tjänstgöring i kollegierna upphör
småningom, i synnerhet sedan uti 1720 års
regeringsform föreskrifvits, att presidenter i kollegierna,
med undantag af kanslikollegium, skulle utses
bland personer utom rådet. För öfrigt förändrades
rådets ställning till konungen och riksdagen under
tidernas lopp, beroende på statsförfattningens
olika beskaffenhet under det karolinska enväldet,
då benämningen kungligt råd användes i stället
för riksråd, under frihetstiden och Gustaf IILs
tid. Hela det gamla rådet upphäfdes slutligen af
den sistnämnde 1789, då dess uppgift att utöfva
konungens domrätt öfvertogs af högsta domstolen
och dess öfriga befogenheter af konseljen och rikets
allmänna ärenders beredning. Enligt 1809 års
regeringsform infördes benämningen statsrådet, och
detta skulle bestå af en justitiestatsminister, en
statsminister för utrikesärendena, sex statsråd samt
hof kansleren, hvarjämte vederbörande
statssekreterare (se nedan under Kungl. Maj:ts kansli) ägde
säte och stämma i statsrådet såsom föredragande.
Statsrådet omorganiserades 1840, då
hofkanslers-och statssekreterareämbetena upphäfdes, och
statsrådet kom att bestå af sju departementschefer,
däribland de båda statsministrarne, och tre
konsultativa statsråd (kungl, cirkuläret den 16 maj 1840).
Genom grundlagsändring 1876 bestämdes, att
konungen bland statsrådets tio ledamöter skall
utnämna en att vara statsminister och statsrådets
främste ledamot, och genom grundlagsändring 1900
tillkom ytterligare en departementschef (jämf.
nedan under Kungl. Maj:ts kansli).
Aflöning. Ministern för utrikesärendena 24,000
kr., öfriga departementschefer 17,000 kr.,
statsråden utan departement 15,000 kr. Statsministern
åtnjuter som lönefyllnad utöfver den lön honom
såsom ledamot af statsrådet eljest tillkommer
6,500 kr., så att hans aflöning i dess helhet
uppgår till 21,500 kr.
Statsminister
H. exc. LINDMAN [5], f. 62; 06 29/5.
Minister för utrikesärendena
H. exc. TROLLE [5], f. 63; 05 7/n.
Statsråd
PETERSSON, Gustaf Albert, KmstkNO, f. 51: chef för Justitiedepartementet 06 29/5.
PETERSSON, Per Alfred, KNOlkl, LLA, f. 60; chef för Jordbruksdepartementet 06 29/5.
HEDERSTIERNA, Carl Fredrik Vilhelm, jur.kand., KNOlkl, RRS:tAnOlkl, f. 61; 06 29A>.
HAMMARSKJÖLD, Åke Hugo, arkitekt, KNOlkl, KV02kl, LLA, f. 45; chef för
Ecklesiastikdepartementet 06 29/s/
ROOS, Gustaf Wilhelm Alexander, landssekreterare i Blekinge län, KNOlkl, f. 59: 06 2%.
SWARTZ, Carl Johan Gustaf, KNOlkl, KVOlkl, StkPOdaC, f. 58; chef för
Finansdepartementet 06 29/o.
HAMILTON, Hugo Erik Gustaf, grefve, jur.kand., landshöfding i Gefleborgs län, KNOlkl, KVOlkl,
KPrRÖOlkl, RNS:tOO, HSpCIILsO, f. 49; chef för Civildepartementet 07 V12.
EHRENSVÄRD, Carl August, grefve, kommendör vid flottan, KS02kl, RPrRÖOlkl, RRS:tAnOlkl,
StOffFrHL, KStBrVictOlkl, KinDr02kl, KNOranNassO, RPrKr02kl, OffBLeopO, RNS:tOO,
RPS:tJakO, RÖJKr03kl, LKrVA, HedLÖS, f. 58; chef för Sjö försvarsdepartementet 07 V12.
MALM, Olof Bernhard, generalmajor, KSOlkl, RNO, RPrRÖOlkl, StOffFrHL, KDDOlgr, LKr
VA, f. 51; chef för Landtförsvarsdepartementet 07 81/12.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
