Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
[131-132]
;i3>. K. Ecklesiastikdepartementet
Riksarkivet.
Till kungliga kansliets uppgift hörde att
förvara såväl koncept till utgående bref eller
afskrifter däraf (registratur) som inkomna
handlingar m. m. Det var dock först under
Johan III.s regering som arkivgöromålen började
skiljas från öfriga kansligöromål, så att vissa
tjänstemän därmed sysselsattes, och under Gustaf II
Adolfs tid infördes omsider en fastare
organisation. tack vare rikskansleren Axel Oxenstiernas
intresse för saken. Enligt kansli ordningen den 16
okt. 1618 skulle en af sekreterarne hafva »riksens
archivuni’ under händer och i förvaring.
Dessutom skulle enligt kansliordningarna af 1626 och
1661 ett kansliråd såsom -custos archivi» hafva
öfverinseende öfver arkivet, och samma
befogenhet hade senare hofkansleren och, efter
departe-mentalstyrelsens införande 1810, chefen för
Ecklesiastikdepartementet. Arkivsekreteraren kan dock,
åtminstone från 1650-talet. betraktas såsom
arkivets verklige ledare. Han erhöll 1835 titeln
riksarkivarie. Sambandet mellan Riksarkivet och
kansliet upplöstes alldeles, då i kungl, brefvet
den 1 juni 1877 förordnades, att Riksarkivet från
och med följande år skulle vara ett själfständigt
ämbetsverk niecl riksarkivarien såsom chef.
Enligt nu gällande instruktion den 25 okt. 1901
med ändring den 12 okt. 1906 utgör Riksarkivet
den centrala myndigheten för det offentliga
arkivväsendet i Sverige. De handlingar, somredan
tillhöra Riksarkivet, så ock cle, som från Kungl.
Maj:ts kansli eller andra styrelseverk eller ock
eljest till Riksarkivet öfverlämnas, skola där
värdas, ordnas och förtecknas för att, vare sig för
staten eller enskilda, hållas tillgängliga, äfvensom
— i den mån cle äro af vikt såsom historiska
källor — i tryck utgifvas. Vidare åligger
riksarkivarien att, i enlighet med hvad i kungl,
förordningen angående inspektion af vissa offentliga
arkiv den 12 okt. 1906 är stadgadt, inspektera
landsarkiv och därmed jämförliga arkivdepåer
samt andra i nämnda förordning omförmälda
arkiv.
Aflöning. Riksarkivarien 7,500 kr., däraf lön
5.000 kr. och tjänstgöringspgr 2.500 kr.;
arkivalier 4.500 kr., däraf lon 3,000 kr. och
tjänstgöringspgr 1.500 kr., jämte t va åhlerstillägg efter 5
och 10 ar a 500 kr.: amanuenser 3.000 kr., däraf
lon 1.HU0 kr. ocli 1 jänstgöringspgr 1,200 kr., jämte
t’v a alderstillägg a 500 kr.
Riksarkivarie
Hildebrand. Henrik Robert Teodor Emil, fil.dr,
KX02kl, EVA. LITA, LSkS, f. 48; 01.
Arkivarien
Westrin, Johan Theodor, fil.dr. RNO, f. d.
his-toriograf vid K MO. RVO, llErHL, LHA,
LSkS. f. 50: 97, vid historiska afdelningen.
Bergh, Severin, fil.dr, RXO, LSkS, f. 58; 99, vid
administrativa afdelningen.
Sondén, Per Henning Simeon, fil.dr, R \ O,
LSkS, f. 53; 99, vid historiska afdelningen.
Almquist, Johan Axel, fil.dr, bibliotekarie hos
Ii. M. Konungen, amanuens [se nedan],
histo-riograf vid K MO. OffFrlnstrpubl. LSkS, f. 70:
tf. 08.
Amanuenser
Almquist, Johan Axel. tf. arkivarie [se ofvan],
f. 70: 04: tjf. Edelstam. Carl Gustaf, jur.kand.,
f. 68; 08.
Lewenhaupt, Adam Ludvig Carl, grefve,
riksheraldiker [134], f. 61; 04.
E. o. amanuenser
(med fast arfvode)
Bååth, Ludvig Magnus, fil. dr, f. 74; 04.
Brulin, Johan Olof Herman, fil.dr, LSkS, f. 75:
06.
Malmsten, Erik Henning, f. 66; 06. ,
Bratt, Arnold, fil.dr, f. 76; 07.
[132] Kungl. Biblioteket.
Var ursprungligen de svenska konungarnes
privata egendom; 1611 blef Johannes Buræus
förordnad till dess vårdare. Gustaf II Adolf skänkte en
stor del däraf 1621 till Uppsala universitet, men
under drottning Kristina ökades biblioteket
betydligt genom de under trettioåriga kriget
hemförda boksamlingarna. Viel sin af flyttning 1654 ur
riket medförde hon dock större delen däraf till
Rom. Under Karl X Gustaf ökades det ånyo
genom krigsbyten samt erhöll 1661 rätt att erhålla
ett exemplar af allt hvad som tryckes å rikets
tryckerier, hvilket stadgande äfven är intaget i
nu gällande tryckfrihetsordning af den 16 juli
1812. Viel slottsbranden 1697 gick större delen af
biblioteket förlorad, så att endast 6,700 band och
283 handskrifter återstodo, och biblioteket
förvarades därefter på flere olika ställen, till dess
det 1768 erhöll den lokal i nordöstra slottsflygeln,
i hvilken det förblef ända till 1877 i nov., då det
flyttades till den i Humlegården därför särskildt
uppförda byggnaden. Biblioteket har dels genom
arkivexemplar, dels ock genom gåfvor och inköp
under tidernas lopp så ökats, att det vid i dec. 1903
företagen räkning befanns äga 314,902 band,
däribland 10.435 handskrifter och 9,202 portföljer med
inemot en million småskrifter (under 100 sidor),
porträtt, kartor, planscher och flygblad. Det nu
gällande »Reglementet för Kungl, biblioteket» är
utfärdadt den 9 nov. 1877. Dess hufvuduppgift
är att bilda en såvidt möjligt fullständig samling
af ali svensk och Sverige rörande litteratur. Af
utländsk litteratur inköpas icke specialarbeten
inom de vetenskapsgrenar, för hvilka särskilda
bibliotek finnas i Stockholm, såsom
naturvetenskap, matematik, astronomi, teknisk och
landt-brukslitteratur, medicin, numismatik,
krigsvetenskap och officiell statistik. Det är tillgängligt
alla söckendagar kl. 10 f. m.— 3 e. ni. samt
läsesalen äfven kl. 6—9 e. m.
Genom K. Bibliotekets försorg utgifves årligen
gemensam katalog öfver Sveriges offentliga
biblioteks inköp af utländsk litteratur från och med
1886. Alfabetiskt tioårsregister för 1886—95 är
■utgifvet och förberedes för 1896—1905. För
närvarande uppgå de delaktiga biblioteken till 38.
92
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
