Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
[566] Kungl, flottan.
[566, K, Sjöförsvarsdepartementet,
Kungl Flottan.
Såsom en beständig- led i rikets försvarsväsen
räknar flottan sitt upphof från Gustaf Vasa.
hvilken kan anses som den svenska flottans egentlige
skapare. Början till Sveriges sjömakt utgjordes
af 10 från Lubeck inköpta örlogsskepp. Vid slutet
af Gustaf Vasas regering hade antalet krigsfartyg
stigit till 30. och år 1566 räknade flottan 68
krigsfartyg, af hvilka det största hade 90 kanoner och
en besättning af 620 man. Under de inbördes
tvistigheter, som följde efter Erik XIV:s
afsättning, råkade flottan i förfall. Några kraftigare
åtgärder för sjövapnets iståndsättande gjordes icke,
förrän Gustaf II Adolf kommit på tronen, men
genom dennes och efter honom Axel Oxenstiernas
energiska åtgöranden sattes flottan i sådant skick,
att den under krigen på 1600-talets midt kunde
icke blott upprätthålla herraväldet i Östersjön utan
äfven mäta sig med den dåförtiden förnämsta
sjömakten, den holländska. Efter Karl X-.s död
inträdde åter en tid, under hvilken flottan
försummades. men så snart Karl XI själf öfvertagit
riksstyrelsen och lyckats bringa fred i landet,
började flottans iståndsättning, och bedrefs denna med
sådan kraft, att flottan vid nämnde konungs död
befann sig i mera fruktansvärdt skick, än den
dittills någonsin varit. Under Karl XILs krig kom
flottan till stor användning och visade Mg ock
sin uppgift vuxen, så länge den underhöll–, men
sedan krigen börjat gå olyckligt och
penningtill-gången blef alltmera knapp, började for flottan
en tid af tillbakagäng. Under Gustaf III
utvecklades sjövapnet åter och detta i sådan grad, att
flottan vid början af krigsåret 1790 kunde utrusa
42 linjeskepp och fregatter jämte en dol smärre
örlogsfartyg samt 262 bevarade skärgård - fartyg ,
denna flotta förde 5.250 kanoner och kiatde for
sin bemanning 44,000 man. Efter Gustaf III s dod
vidtog åter en tid af förfall, som kan säga-* liaha
pågått ända intill våra dagar. Många
kommittéer hafva under det sistförflutna århundradet
varit sysselsatta och många förslag hafva utarbetats
till sjövapnets iståndsättande, men intet af dem har
blifvit bragt till utförande. Den plan, som
åtminstone delvis ännu kan anses ligga till grund för
flottans nybyggnad, uppgjordes af 1880—82 årens
parlamentariska sjöförsvarskommitté. Enligt dess
förslag skulle flottan efter 30 är bestå af 14 större
och io mindre pansarbåtar. 80 torpedbåtar och 4
korvetter. Länge såg det ut. som om äfven denna
plan skulle stanna vid blotta förslaget, men sedan
1896 års riksdag beviljat medel till byggande af
2 pansarbåtar af l:a kl. och en del öfriga fartyg
samt 1899 års riksdag till nybyggnad af 3
pansar-båtar m. m., började man kunna hysa
förhoppning om planens förverkligande.
Den at* (<vistat’ Vasa anskalTade flottan förlades
till Moekhoim. under det mindre stationer så
småningom upprattades i Goteborg, Kalmar och å
en del öfriga platser. Ta grund at’ erfarenheterna
frän kriget med Danmark 1675 -1679 anlade Karl
XI sistnamnda ar Karlskrona ocli upprättade där
en orlog—tation. till hvilken den reglande flottan
till största delen förlade-. under det den så
småningom uppvaxande galarllottan hufvudsakligen
förlades till Storkholm. Under namn af arméns
flotta skildes den -Ntnamnda ar 1756 från den
öfriga flottan. Mim benämnde- orlo<;*floltan. Arméns
flotta eller, som den senare benämndes,
skärgårdsflottan % delades till en början i två eskadrar, af
hvilka, den ena i< t!m< !•.•< till Stockholm. och den
a]ldra till Sveaborg, under det orlogsflottan fort-
farande förblef i Karlskrona med en mindre eska
der i Göteborg. Örlogs- och skärgårdsflottorna
sammanslogos åter 1824 till Kungl. 3Iaj:ts Flotta,
och har flottan därefter varit en enhetlig
institution med undantag af en kortare period (1866
—1873), då densamma var delad i Kungl. Flottan
och Kungl. Skärgårdsartilleriet,
Sedan Göteborgs station först blifvit förändrad
till depå och 1870 belt och hållet indragits, är
flottan delacl på de tvenne stationerna i
Stockholm och i Karlskrona. Hvardera stationen står
under befäl af en stationsbefälhafvare af
flagg-mans grad (flaggman är den kollektiva
benämningen för amiral, viceamiral och konteramiral)
och utgöres dels af personalen för fartygens
bemanning samt för dess utbildning befintliga skolor
m. m., dels af ett varf för materielens underhåll
och vård, dels ock af proviant- m. fl. förråd för
fartygens utrustande.
Flottans personal af underbefäl och gemenskap
utgöres af underofficerskåren, sjömanskåren,
skeppsgossekåren samt0 till tjänst vid flottan
inskrifna värnpliktiga. A hvardera stationen står
clen clel af underofficers- och sjömanskårerna,
som tillhör densamma, under befäl af en chef
för underofficers- och sjömanskårerna af
kommendörs eller kommendörkaptens grad. Sjömanskåren
är indelad i 11 kompanier, af hvilka 6 tillhöra
Stockholms och 5 Karlskrona station.
Skcpps-go^ekåren. som har till andamal att rekr\ tera
\|om.»n^karen — fi rimfor allt dess
matrosafdel-ning . ar indelad i 5 kompanier af In i1 ka 3
aio iöilagda i Kail-kiona o(h 2 i MaiMrand; på
lnardeia platsen utof\a- hetaUt at en chef för
vkepp^uowkaien ai kommeiidoi kaptmi- grad
Flottans \arnpliUiga tillhora de (flika uppbåden
och laihUtoimen enligt samma bestämmelser, som
for amiens \arnplikuge blitvit angifna.
tjänstgöringstiden i fredstid ar 300 dagar For vissa
kategorier at \arnpliktiga Mr denna tjänstgöring
fördelad pa t\a ar, under det den J.t öfriga full
göres 1 en följd.
Underofficers- och sjömanskårerna äro under
utvidgning; 1909 års stat upptager styrkan till resp.
573 och 4,000 man. Det antal beväring, som
viel krigstillfälle kan påräknas, uppgår till omkr.
9,000 man i l:a uppbådet och 3,000 man i 2:a
uppbådet.
I spetsen för hvartdera af flottans varf står en
varfschef af kommendörs eller kommendörkaptens
grad. Verksamheten å flottans varf är fördelad
på fem departement, nämligen artilleri-, torped-,
ekipage-, min- och ingenjördepartementen, de fyra
förstnämnda under befäl af regementsofficer
eller kapten, ingenjördepartementet under befäl
af en marindirektör. Förutom en del militär
personal sysselsätter varfvet i Karlskrona omkr.
1,600 och varfvet i Stockholm omkr. 550
verkmästare, förmän och varfsarbetare.
Flottans stridsfartyg (sjösättningsåret är inom
parentes angifvet) utgöras af:
12 pansarbåtar af l:a kl., Svea (86, ändr. 04), Göta
(89, ändr. 01), Thule (92, ändr. 03), Odén (96),
Thor (98), Niord (98), Dristipheten (00), Äran (01),
Trasa (01), Tapperheten (01), Manligheten (03) och
Oscar II (05);
1 pansarkryssare Fylgia (05);
3 pansarbåtar af 2.-a kl., John Ericsson (65, ändr.
95) Thordön (66, ändr. 05) och Tirfing (67, ändr.
03);
7 pansarbåtar af 8:e kl.. Hildur (72), Gerda (78),
Ulf (73, ändr. 96), Björn (74), Bcrserk (74, ändr. 99).
Solve (75, ändr. 01) ocli Folke (75, ändr. 08);
230
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
