- Project Runeberg -  Svensk rikskalender / 1909 /
253

(1905-1909)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Öfverstàtiiålkireämbetet. [615]

K, Civildepartementet.

[615]

Kungl. Maj:ts
Befallningshafvande med landsstaten.

A. Öfverståthållare ämbetet.

Stockholms stad, som före 1634 någon tid legat
under Upplands höfdingedöme, har sedan dess haft
sin egen styresman med titel öfverståthållare,
biträdd af en underståthållare, som vid hans
frånvaro vikarierar samt äfven eljest bestrider de
överståthållarens åligganden denne på honom
öfverlåter, hvarjämte underståthållaren stadigvarande
är öfverexelmtor i hufvudstaden, förordnar om
bötesförvandling, utfärdar vederhäftighetsbevis
m.

Öfverståthållareämbetet arbetar på tre
afdelningar: 1) Öfverståthållareämbetets kansli, förr
»slottskansliet», där utsökningsmål, byggnadsärenden
m. m. handläggas; 2) Öfverståthållareämbetet
för uppbördsärenden, som förordnar om
mantals-skrifning, bevillningstaxering, utskylclernas
debiterande, uppbärande och redovisande samt i öfrigt
öfvervakar krono- och
kommunal-uppbördsväsen-det; 3) Öfverståthållareämbetet för polisärenden
sedan 1776. Samtidigt tillsattes en särskild
ämbetsman, polismästaren, som har att vid utöfningen
af den vård om allmän ordning och säkerhet jämte
den myndighet i polisärenden, öfverståthållaren
tillkommer, »honom biträda och hans stad och
ställe företräda». Den under samma afdelning
lydande polisdomaren, dömer vissa förbrytelser, som
ej äro belagda med högre straff än böter.
Polispersonalen utgjordes 1906 af 17 kommissarier, 49
öfverkonstaplar, 33 inspektionskonstaplar, 55
detektivkonstaplar, 506 andra konstaplar samt 40
extra konstaplar.

Instruktionen för Öfverståthållareämbetet är af
den 1 dec. 1882 med ändringar 24 febr. 1899, 3
nov. 1899, 30 okt. 1903 och 12 juli 1907.

Aflöning. Öfverståthållaren af statsmedel 9,000
kr. lön och af staden 9,000 kr., samt fri bostad;
ander ståthållaren 7,000 kr., däraf 5,000 kr. lön och
2,000 kr. tjänstgöringspgr,; dessutomaf staden 2,250
kr. Öfverståthållareämbetets kansli: sekreteraren
5,900 kr., däraf 4,400 kr. lön och 1.500 kr.
tjänstgöringspgr, samt efter 5 år ett ålderstillägg å 600
kr.; notarierna 2,500 kr., däraf 1,500 kr. lön och 1,000
kr. tjänstgöringspgr, samt efter 10 år ett
ålders-tillägg å 500 kr.; stadsfogdarne 5,000 kr., däraf
3,500 kr. lön och 1,500 kr. tjänstgöringspgr, samt
efter 5 år ett ålderstillägg å 500 kr.; dessutom till
biträde 2,500 kr. samt förste stadsfogden dessutom
2,400 kr. till skrifbiträde. Öfverståthållareämbetet
för uppbördsärenden: kamreraren 7,500 kr., däraf
6,000 kr. lön och 1,500 kr. tjänstgöringspgr, jämte
ett ålderstillägg å 500 kr.; revisorn o. bokhållaren
5,000 kr., däraf 4,000 kr. lön och 1,000 kr.
tjänstgöringspgr; kammar skrif varne 2,600 kr., däraf
1,820 kr. lön och 780 kr. tjänstgöringspgr;
uppbördskommissarier 3,500 kr. lön, 1,500 kr. tjpgr, 600
kr. missräkningspgr. samt 2 ålderstillägg å
hvardera 500 kr.; öfvertaliga tjänstemän,
mantalskommissarier, 1,150: 50 kr. expektanslön.
Öfverståthållareämbetet för polisärenden polismästaren

9,000 kr., däraf 6,300 kr. lön och 2,700 kr.
tjänstgöringspgr, samt ett ålderstillägg å 1,000 kr. efter
5 år; polisdomaren 6,500 kr., däraf 4,550 kr. lön och
3,950 kr. tjänstgöringspgr, samt två ålderstillägg å
500 kr. efter 5 och 10 år; förste polisintendenten

lika med polisdomaren; andre polisintendenten
5,500 kr., däraf 1,650 kr. tjänstgöringspgr, samt
ålderstillägg såsom polisdomaren; sekreteraren
2,400 kr., däraf 1,920 kr. lön och 480 kr.
tjänstgöringspgr; räkenskapsföraren 4,500 kr., däraf
3,150 kr. lön och 1,350 kr. tjänstgöringspgr,
samt ålderstillägg såsom polisdomaren; förste
notarien 600 kr. lön, däraf 180 kr.
tjänstgöringspgr, samt sportler; öfriga notarier 4,000 kr.
lön, däraf 1,200 kr. tjänstgöringspgr, samt
ålderstillägg såsom polisdomaren; kanslisterna, en
3,000 kr., däraf 900 kr. tjänstgöringspgr, de två
öfriga 4,000 kr., däraf 600 kr. tjänstgöringspgr.
Stadsfiskalskontoret: förste och andre
stadsfiska-len 3,500 kr., däraf 2,800 kr. lön oeh 700 kr.
tjänstgöringspgr; tredje stadsfiskalen 3,250 kr.,
däraf 2 600 kr. lön och 650 kr. tjänstgöringspgr.

B. Länsstyrelserna med landsstaten.

Regeringsorganen i landsorten, tidigare ganska
själfständiga sinsemellan, började under Gustaf
II Adolf ordnas. Ståthållarne, som erhöllo
benämningen landshöfdingar, fingo tillsyn öfver
Kronans uppbörds väsen. Regeringsformen 1634
ordnade landtregeringen efter enhetlig plan och
i nära samband med centralregeringen samt
indelade det egentliga Sverige i 12
landshöfdinge-clömen eller län. Dessas antal och gränser
växlade, tills de i regeringsformerna 1719 och 1720
fastställdes till 20. Sedermera tillkommo
Gefleborgs län 1762, Värmlands 1779, Jämtlands och
Norrbottens 1810, och hafva länen sedan dess varit
24, utom 1819 —25 då Öland utgjorde ett särskildt
län. Länen indelas i 118 fögderier och dessa
åter i 519 länsmansdistrikt. — Den första
lands-höfdinginstruktionen utfärdades den 8 jan. 1635. Af
de landshöfdingen underlydande tjänstemännen
har landskamreraren funnits sedan 1624,
landssekreteraren längre, landträntmästaren från 1688,
kronofogden sedan medeltiden, häradsskrifvåren
från 1500-talets midt och länsmannen redan på
landskapslagarnas tid, alla dock med något
skiftande titlar och uppgifter.

Beslutanderätten i länsstyrelsen tillkommer
landshöfdingen, som dock skall inhämta
föredragandens mening, d. v. s. landssekreterarens i
juridiska och civila ärenden, som handläggas å
lands-kansliet, och landskamrerarens i kamerala
ärenden, hvilka höra till landskontoret. Föredraganden
äger protokollföra sin afvikande mening. Vid
förfall för landshöfdingen utöfvas länsstyrelsen af
landssekreteraren och landskamreraren samfälldt,
»å lan d sh ö f d i ngeäm b e te t s vägnar», därvid
föredraganden har utslagsröst.

Landshöfdingen eller Kungl. Maj:ts
Befallnings-hafvandes vidtomfattande åligganden äro
förnämligast : att utöfva högsta polismyndigheten i länet,
öfvervaka rättskipningen och verkställigheten af
brottmålsutslag, vara öfverexekutor å landet och
i vissa städer, handlägga ärenden rörande fångvård,
hälsö- och fattigvård, sjukkasse- och
sparbanks-reglementen, byggnads-, brand- och
hamnordningar samt kommunalstaclgar i allmänhet,
indelningsverket, allmänna vägar, gästgifverier, besvär

öfver riksdagsmannaval samt öfver kommunala

val och beslut, statens fastigheter, grundskatter,
markegång, mantalsskrifning, taxering,
kronouppbörden, stämpelpappersförsäljningen,
brännvinstillverkningen och sockerbeskattningen samt i
allmänhet bevaka Kronans rätt, att afgifva årsväxt-

258

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:18:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rikskal/1909/0337.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free