Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Ringaren i Notre Dame
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ringaren i Notre Dame
Victor Hugos vision av det
medeltida Paris i Ringaren i Notre
Dame är grandios:
Inledningskapitlet med
mysterieföreställningen i Palais de Justices stora sal
med myllret av åskådare, liksom
skildringen av de stackars
trashankarna och förbrytarna i
Cour de Miracle.
Aldrig har väl ett byggnadsverk
porträtterats så suggestivt och så
vältaligt som den mäktiga Notre
Damekatedralen, romanens
levande hjärta.
Personerna i romanen uppfyller
kanske inte den moderna
psykologins krav, men de har en
mytologisk sanning.
Det går inte att tvivla på deras
existens: Den fruktansvärde
ärkedjäknen Claude Frolle, som i
hemlighet sysslar med svartkonst
och alkemi, och som hett åtrår den
sköna zigenarflickan Esmeralda.
Hon är sexton år och hon har gift
sig med poeten Gringoire för att
rädda honom. Men hon älskar
Febus, den vackre kaptenen. Och
han älskar bara sig själv. Och så
finns den puckelryggige ringaren
Quasimodo, som dyrkar Frolle.
Men ännu mer älskar han Notre
Dame med sitt klockspel. Och allra
mest ändå älskar han Esmeralda.
Det är ett komplicerat spel av
passioner Victor Hugo skildrar och
han gör det med ett mäktigt
ordflöde och en aldrig sinande
fantasi.
Omslag: Stig Södersten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Nov 1 13:07:51 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ringaren/0002.html
