Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken - 6. Den krossade krukan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dan har vi ingenting annat att göra än att klå dig åtta dagar
i sträck.
— Guds död! Det hade jag inte beräknat, sade
Gringoire. Och om jag kommer bjällrorna att pingla?
— Då blir du hängd. Förstår du?
— Nej, jag förstår ingenting alls, svarade (jringoire.
— Hör då på en gång till. Du skall snoka igenom
dockans ficka och taga dess börs; om en enda bjällra pinglar
under denna operation, blir du hängd. Förstår du det?
— Ja, jag förstår det, sade Gringoire. Och sedan?
— Om du lyckas knycka börsen, utan att någon hör
bjällrorna, är du lösdrivare och får dig en bastonad åtta dagar i
rad. Nu förstår du nog?
— Nej, monseigneur, jag förstår ingenting. Vilken blir
fördelen för mig? Hängd i ena fallet, pryglad i det andra. . .
— Och lösdrivare? fortsatte Clopin. Ar det ingenting?
Det ligger i ditt eget intresse att vi pryglar dig, så att du blir
härdad mot slag.
— Tack så rysligt mycket, svarade poeten.
— Seså, låt oss skynda på nu, sade kungen och stampade
i tunnan. Leta igenom dockan, så att vi får ett slut på saken.
Jag säger dig för sista gången, att om jag hör en bjällra,
kommer du att intaga dockans plats.
De övriga argotierna applåderade Clopins ord och ställde
upp sig i en ring kring galgen, varvid de skrattade så
obarmhärtigt, att Gringoire insåg, att han beredde dem ett alldeles
för stort nöje för att inte ha allt att frukta av dem. Således
återstod det honom inte längre något hopp, såvida det inte
skulle vara den svaga möjligheten att han lyckades i det
svåra uppdrag, som man pålagt honom. Han beslöt att ta
risken, dock inte förrän han framställt en brinnande bön till
dockan, som han skulle bestjäla och som hade varit lättare
att beveka än lösdrivarna. Denna myriad av bjällror med
sina koppartungor föreföll honom som lika många öppna
ormgap med gaddar redo att hugga till.
— O! sade han med sänkt röst. Ar det möjligt att mitt liv
beror på den allra minsta vibration hos den minsta av dessa
bjällror! O! tillade han med hopknäppta händer. Bjällror,
91
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
