- Project Runeberg -  Ringaren i Notre Dame /
167

[MARC] Author: Victor Hugo Translator: Oscar Nachman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte boken - 2. Denna skall döda denna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

arkader och korintiska kolonner.

Det var denna nedgående sol, som man tog för en
mor-gonrodnad.

Då arkitekturen inte längre var förmer än någon annan
konstgren och inte längre ansågs såsom den allt omfattande,
allt sig underkastande, suveräna konsten, förlorade den sin
makt att kvarhålla de övriga konstgrenarna. Till följd därav
gjorde dessa uppror, kastade av sig arkitekturens ok och gick
sina egna vägar. Var och en av dem drog nytta av
skilsmässan. Isoleringen gjorde allting större. Skulpturen blev
bild-huggarkonst, avbildning målarkonst, kanon musik. Man
hade kunnat likna det vid sönderfallandet av ett världsvälde
vid en Alexanders död, så att varje provins blev ett särskilt
konungarike.

Och till följd därav har vi Rafael, Michelangelo, Jean
Goujou, Palestrina, 1500-talets bländande solar.

Samtidigt med konsten kastade även tanken av sig
fjätt-rarna. Medeltidens ärkekättare hade redan tillfogat
katolicismen djupa sår. 1500-talet splittrade kyrkans enhet. Före
boktryckarkonsten skulle reformationen endast ha varit en
schism, men boktryckarkonsten gjorde den till en
revolution. Tag bort pressen, och kätteriet är kraftlöst. Vare sig av
godo eller ondo, är Gutenberg Luthers föregångare.

När medeltidens sol slutligen gått ned, när den gotiska
andan för alltid slocknat vid konstens horisont, blev
arkitekturen mera färglös och livlös och sjönk så småningom i
glömska. Lämnad åt sig själv, övergiven av de övriga
konstgrenarna, eftersom den mänskliga tanken övergivit
den, kallar den till sin hjälp hantverkare i stället för
konstnärer. Fönsterglaset uttränger glasmåleriet, stenhuggaren
intar skulptörens plats. Farväl med kraft, originalitet, liv,
snille. Den släpar sig fram som en ömklig tiggare från ateljé till
ateljé. Michelangelo, som redan på 1500-talet kunde se, att
den befann sig i döende tillstånd, hade en sista desperat idé.
Denne konstens titan hopade Pantheon på Pantheon och
gav Rom Sankt-Peterskyrkan, en stor skapelse, som
förtjänade att förbli unik, arkitekturens sista originella
inspiration, en stor konstnärs signatur under ett register i sten, som

167

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 1 13:07:51 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ringaren/0171.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free