Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde boken - 1. Den till ett vissnat löv förvandlade écun
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sitt stora vetenskapliga arbete, som han ämnade låta trycka,
så fort han fick pengar därtill.
En dag, då han sorgsen i hågen gick förbi Justitiepalatset,
lade han märke till att en massa människor samlats vid en
av dess portar.
— Vad är det frågan om därinne? frågade han en ung
man, som just kom ut.
— Jag vet inte riktigt säkert, min herre, svarade den
unge mannen. Det påstås, att de håller på att rannsaka en
kvinna för mord på en officer. Alldenstund det lär vara
häxeri med i spelet, så har biskopen och konsistoriet blandat
sig i saken, och min bror, som är ärkedjäkne av Josas, är
naturligtvis med om rannsakningen, liksom alla andra. Jag
ville tala vid honom, men jag kunde inte komma fram till
honom till följd av trängseln, vilket är ganska förargligt för
mig, ty jag behöver pengar.
Ack, min herre, sade Gringoire, jag önskar att jag kunde
låna er litet, men om det finns hål i mina byxfickor så har de
inte nötts av pengar.
Han tordes inte omtala för den unge mannen, att han
kände hans broder ärkedjäknen, som han inte vågat
uppsöka sedan scenen i domkyrkan, en försumlighet som han
kände en viss blygsel över.
Studenten gick vidare, och Gringoire följde med
människorna, som strömmade uppför trappan. Han tänkte, att
när det är fråga om att skingra dystra tankar, går ingenting
upp mot en brottmålsrannsakning, enär domarna
vanligtvis är så förtjusande dumma. Folkhopen, som han slutit sig
till, armbågade sig fram under tystnad. Efter en lång och
tröttsam vandring genom en lång och mörk gång, som
slingrade sig genom palatset, kom han slutligen till en låg
dörr, ledande till en stor sal, som han tack vare sin längd
kunde överskåda.
Salen var stor och mörk, vilken sistnämnda omständighet
kom den att se ännu större ut. Dagsljuset började avtaga,
det höga spetsbågefönstret släppte endast in en svag dager
som slocknade innan den nådde fram till valvet. Flera ljus
var redan tända här och var på borden och glimmade över
277
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
