Det intryck af äkta svenskt lynne, som många af våra ringlekar gifva, stärkes på Skansen ytterligare därigenom, att samtliga barn, som deltaga i lekarna, alltid äro iklädda svenska folkdräkter, vare sig dessa ännu äro i bruk, eller länge sedan försvunnit och på Skansen återupptagits efter i Nordiska museet befintliga mönster. I det senare fallet hafva dräkterna flyttat ut från sina glasmontrer, hafva åter fått lif och tillvinna sig ett intresse, som de hos den stora allmänheten svårligen förvärfva i den trånga museisalen. Så som ringlekarna på Skansen utföras, torde de i flere afseenden få en ingripande betydelse. Själf räknar jag dem, jämte folkdansarna till de vackraste blommorna i den svenska örtagård, som Nordiska museet har till uppgift att dana uppe på Skansen. Stockholm i maj 1898. <tab><tab><tab><tab>Artur Hazelius.

</img>
</chapter>