Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Ungdomsminnen från Närke, av Prins Eugen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
UNGDOMSMINNEN FRÅN NÄRKE
Av PRINS EUGEN
Sedan ungdomen är jag fästad vid Närkes bygder. Redan som barn ljöd
namnet Närke ofta i mina öron, och jag kom helt naturligt att tidigt
räkna samhörighet med detta landskap. Sedan har jag genom upprepade
uppehåll och besök förkovrat denna känsla, som än mer stärktes
därigenom, att jag med liv och själ tillhörde Närkes husarer, såsom
Livregementets husarer då allmänt kallades, och vilka voro förlagda i
Örebro och på Sannahed.
Ett av mina tidigaste minnen av Örebro är förknippat med bilden av
landshövding Axel Bergströms imponerande gestalt och vänsälla väsen.
Då jag som ung officer återkom för en längre tjänstgöring, förde gamle
landshövding Bergström fortfarande sin myndiga men faderliga
styrelse i Örebro. Slottet stod då ännu där i sitt skrovliga, smått förfallna
yttre, men, trots Hårlemans tornhuvar, ännu talande om Vasarnas kärva
krafttid. De förfallna husarstallarna i slottets omedelbara närhet
förhöjde intrycket av ålderdomlighet, om också just ej av prydlighet.
Därinne rådde minst sagt primitiva kasernförhållanden, som jag inte kan
underlåta att påminna om. Logementen lågo omedelbart ovanpå
stallarna utan alltför noggrann isolering, och där skulle både sovas och ätas
och idkas läsning och gymnastik, och jag minnes livligt vilket
konststycke det var att ordna sabelhuggningen, så att varken bord eller
sängar råkade i misshugg. Själva exercisen försiggick på torgets
kullriga gatstenar, visserligen under Engelbrektsstodens hägn, men också
bland torghandelns ganska handfasta kvarlevor.
På Sannahed rådde liknande enkla former, där levdes ett verkligt
tältliv, camping, som det numera skall heta. Hästarna stodo utan skydd
ute i det fria, utsatta för skurar och sol, matborden likaså. Då regnet
skvalade, kan man tänka sig, huru anrättningarna sågo ut. Visserligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 4 23:50:15 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/riseberga/0026.html
