Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Närke, dess natur och huvudnäringar, av Bror C. Hasselrot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bergstrakterna vid Vätterns norra ända sträcker sig i nordostlig riktning
mot Hjälmaren en skogs- och bergstrakt, delvis benämnd Tylö skog,
varest gränsen går mot Östergötland. Dessa skogar räknades fordom till
Lerbäcks bergslag. Den av sålunda angivna skogstrakter i söder, väster
och norr omslutna Närkesslätten går i öster fram till Hjälmaren och
fortsättes såväl norr som söder om denna sjö av slättland i Västmanland och
Södermanland.
Sverige lär vara ett av jordens vattenrikaste länder, och Närke bjuder
på den överraskningen, att det ingalunda är något av rikets
vattenfattigare landskap. Likavisst som landskapet är skogrikare än man i
förstone föreställer sig, likavisst finnes där mera vatten än man tror.
Vattenarealen torde vara ungefär hälften så stor som åkerarealen.
Dominerande ifråga om sjöarealen äro givetvis de delar av Hjälmaren och
Vättern, som ligga inom landskapet.
Närkesslättens största vattendrag är Svartån, som till Hjälmaren för
vatten från sjöar å Tiveden och södra delen av Kilsbergen. Till
Hjälmaren rinner jämväl Täljeån. Denna kanaliserades i samband med den
stora Hjälmaresänkningen, som även omfattade torrläggning av de båda
av Täljeån genomflutna Kvismarsjöarna. Olägenheterna av Hjälmarens
och Täljeåns översvämningar, som varit föremål för befolkningens
klagomål, samt olika åtgärder och utredningar ända sedan mitten av
1400-talet, blevo i stort sett avhjälpta genom förenämnda torrläggning, verkställd
under åren 1877—1887. Genom detta sjösänkningsföretag, som anses
vara det största i Europa, har vunnits nära 19,000 hektar mark, därav
inom Närke över 14,000 hektar. Även andra sjöar hava varit föremål
för sänkning. Genom olika sjösänkningsföretag under tiden från 1855
till 1925 har man sålunda vunnit sammanlagt över 25,000 hektar inom
Närke.
I skogstrakterna söder om Närkesslätten finnas sjöar, som avrinna dels
österut genom Södermanland till Östersjön, deis söderut till Vättern samt
genom Östergötland till Glan.
Gränsen mot Värmland går viss sträcka i Letälven, som utfaller i
Skagern.
Av den sålunda i korthet lämnade geografiska redogörelsen torde
framgå, att naturförhållandena inom Närke äro rätt så skiftande. Då därinom
rymmas bergslager och skogsmarker såväl som slättland, följer ock, att
skilda näringsgrenar där äro representerade.
Slättens huvudnäring är givetvis jordbruk och boskapsskötsel. Med
jordbruk och dess binäringar, om därtill räknas fiske och skogsbruk,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
