Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Närke, dess natur och huvudnäringar, av Bror C. Hasselrot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ha misslyckats och mycket tyder på att sjukdomen alltjämt finnes i sjön,
även om enstaka kräfthonor med yngel då och då anträffas.
I Vätterns klara källsjö dominera de laxartade fiskarterna: röding,
laxöring och vätterlax samt sik och siklöja tillsammans med gädda och
abborre. Vätterns braxen är stor och fet och värderas så högt att den å
Askersunds torg synes mer efterfrågad än t. o. m. röding. Denna
sistnämnda fisk har rent av ökat i Vättern, troligen som följd av de lyckade
utplanteringar av rödingsyngel, som fiskeentusiasterna bruksägarna Axel
och Harald Giöbel (far och son) klängt vid Bastudalen.
Under de sista 50 åren har mycket arbete och intresse nedlagts för
att förbättra fisket i Närke. Betydande fiskinplanteringar ha skett och
mycket lyckade resultat därav ha emellanåt kunnat påvisas.
Vätterröding och gös äro de fiskarter, som nu mest äro föremål för
inplanteringar, varjämte gäddan på sistone åter kommit till heders.
Gruvbrytning, som fordomdags företagits såväl i Lekebergslagen som
på flera ställen i Lerbäcks bergslag, förekommer numera endast i
Åmmebergs zinkgruvor. Här sysselsättas emellertid för brytning och i
anrikningsverk m. m. ända till 350 man, och brytningen uppgår till mellan
30,000 och 40,000 ton malm om året.
Masugnar och hyttor voro fordom vanliga i Närkes bergslagstrakter,
varom åtskilliga ortnamn bära vittne. Järntillverkning och
järnförädling, ofta förenad med träförädlingsindustri, förekommer dock
alltjämt. Till belysande av omfattningen härav må nämnas, att Laxå bruk
med järnverk, masugn, sulfitfabrik, såg m. m., Skyllbergs bruk med
järnverk, masugn, såg m. m., Hasselfors bruk med järnverk, masugn,
smedja, såg m. m., Brevens bruk med järnverk, masugn, såg m. m.,
Garphytte bruk med tråddrageri och stållinefabrik samt Gryts bruk med
tråddrageri och trådspikfabrik m. m. sysselsätta sammanlagt 3,240 man.
Av rena träförädlingsindustrier, varav finnes ett stort antal, är
Örebro pappersbruk, Aspa bruks sulfatfabrik och såg samt Hjortkvarns
ångsåg och hyvleri med tillsammans 730 man de största. Särskilt må
framhållas en uppblomstrande möbelindustri i Fjugesta och trakten
däromkring.
Såsom representanter för stenindustrien inom landskapet torde böra
särskilt framhållas Yxhults kalksten och Ekebergs marmor. Åtskilliga
kalkbrott bearbetas, av vilka Strå kalkbruk torde hava den största
arbetarstammen. Bland större olika industrier må nämnas en fabrik i
Hallsberg för tillverkning av tröskverk med 113 arbetare, ett modernt
buteljglasbruk i Hammar med 70 arbetare, samt i Örebro en strå- och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
