Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Klosterruinen och dess problem, av Bertil Waldén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Risebergaboken
under det att Hofberg-Hafströms från samma plats tecknade Riseberga-
bild") visar samma jämna golvplan som den nuvarande. Planeringen
synes ha verkställts av Roth, och vi äga rörande detta arbete uppgiften,
att man snart konstaterade, hurusom ”både golvstenar och gravhällar
för länge sedan blivit uppbrutna och bortförda”. Utan att betvivla rik-
tigheten av detta meddelande vill man dock gärna hoppas, att förnyade
undersökningar skola bidraga att åtminstone till någon del besvara de
många frågor, som röra kyrkointeriören och dess disposition i kulthän-
seende.
Till sin allmänna konstitution är ju icke interiören svår att rekonstruera.
Kyrkan har varit treskeppig, synbarligen av hallkyrkokaraktär; antalet
travéer har varit fem; till det rektangulära långhuset har i öster anslutit
sig ett utspringande kor av mittskeppets bredd och med flersidig av-
slutning. Men beträffande detta kyrkorums indelning i övrigt veta vi
ytterst litet.
Hela detta problem är utomordentligt beaktansvärt. I sin egenskap
av. en för ett cisterciensiskt nunnekloster uppförd och enkom av det-
samma brukad gudstjänstlokal intar Riseberga bland de svenska kloster-
kyrkorna i bevarad eller ruinerad gestalt en viss särställning, och ett
klarläggande av dess speciella förhållanden skulle med fog kunna till-
mätas en prejudicerande betydelse.
Att Risebergaklostrets byggmästare voro cisterciensiska lekbröder —
troligen av svensk extraktion — därom kan man vara tämligen förvis-
sad. Kanske kommo de från Alvastra, kanske från Julita — gissningar
blott, men namnen äro valda ej helt på måfå utan ange två munk-
kloster, vilkas abbotar bevisligen innehaft visitationsrätt över Riseberga.
Det var alltså en cistercienserkyrka, som byggdes, icke som i Vreta en
äldre kyrkobyggnad, som successivt modifierades efter klosterfolkets
behov, icke som i Sko en av tiggarmunkordnarnas tegelarkitektur av-
hängig byggnad. Hur tedde sig en svensk nunnekyrka från den egentliga
cisterciensertiden, främst med hänsyn till lokalens disposition för kult-
ändamål? Vi veta det ej. Måhända kan Riseberga klosterkyrka ge oss
svaret på frågan, måhända icke.
Vi ha givetvis att som i munkkyrkorna räkna med trenne från varandra
skilda lokaliteter: presbyteriet i öster för det officierande prästerskapet,
kyrkans mellanparti för nunnorna och dess västligare del för leksystrarna,
converse. Presbyteriet torde ha tett sig i huvudsak analogt med de för
munkkyrkorna giltiga, ehuru det givetvis, med hänsyn till officianternas
1) Reproducerad bl. a. i HorBErG, Nerikes gamla minnen, s. 117.
54
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
