Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Klosterruinen och dess problem, av Bertil Waldén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Risebergaboken
ment ävensom ett utsökt litet kapitäl med elegant slingornering ha
1930 anträffats intill denna plats. Själva salen, som är 6X9 m. och
längans största rum, har troligen haft valv, som uppburits av tvenne mitt-
pelare, till vilka grunden ännu återstår; valvsystemet har omfattat sex
parställda valvkvadrater å 3X3 m. Det är icke uteslutet, att den med
fantastisk slingornamentik skulpterade pelare, som finnes i Edsbergs
kyrka och som enligt traditionen har ditförts från klostret, härrör från
kapitelsalen.
Kapitelsalen, som av Hofberg m. fl. kallas gravkapell, torde ha varit
abbedissornas begravningsplats. Antalet gravkistor, vilka samtliga ha sina
läckhällar i behåll, uppgår till sex. Vid de Lundberg-Eckhoffska under-
sökningarna konstaterades, att de flesta kistorna innehöllo flera skelett, en
ej mindre än sex stycken; den enda kista, som undersöktes 1930, innehöll
två. Men marken runtom kistorna är till ytterlighet inmängd med lösben.
Tydligen ha kistorna, enligt det för vår uppfattning egendomliga medel-
lida bruket, nyttjats för sitt ändamål så länge utrymmet det medgivit, var-
efter nytt sådant erhållits genom att de förmultnade resterna av kistans
förutvarande innehavare, som kunde vara åtskilliga till antalet, placerats
utom kistan.
Omedelbart söder om kapitelsalen följer så uppgången till dormitoriet
(Plan G), vilket väl får antagas ha upptagit hela övre våningen av östra
längan. De nedersta trappstegen äro alltjämt väl bevarade, likaså gång-
järnsmärken från den dörr, som funnits här.
Så följer, alltjämt i sin ordning, ett med stengolv försett genomgångs-
rum (Plan H) med utgång — väl till klosterträdgården — åt öster och
genom en dörröppning i väster i förbindelse med södra korsgången. Under
trappan upp till dormitoriet har funnits en anordning, som möjligtvis
kan tyda på en förbindelse med kapitelsalen men som troligen snarare
är att tolka som en stor för okänt ändamål (vaktrum?) avsedd nisch.
Längans sista rum (Plan I), som tydligen utbyggts senare, har dörr
endast till refektoriet i södra längan. Man har att gissa på parlatorium
eller värmestuga, kanske en kombination av bägge delarna.
Den södra längan upptages till större delen av refektoriet (Plan K,
fig. 9). I motsats till det vanliga förhållandet har detta sin längdaxel i
öster-väster, dock har det i söder ej slutat i flykt med östra längans
gavelmur utan skjutit ut ett stycke. Vidare är att iakttaga en utbygg-
nad intill salens sydvästra hörn, vilken troligen har varit en liten för-
stuga till en ingång från området söder om klausuren, som förmodligen
upptogs av nyttoträdgården. Då detta område ej i fortsättningen kommer
58
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
