Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Klosterruinen och dess problem, av Bertil Waldén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Klosterruinen och dess problem
under särskild behandling, må här i korthet omnämnas, att inom det-
samma kan förmärkas en del ej ovan jord synliga grundmurar, vilka
enligt traditionen härröra från byggnader, tjänande någon uppgift i sam-
band med herrgårdsträdgården och daterande sig från århundradena efter
klostertiden. Detta må äga sin riktighet, men det utesluter icke, att en
del fristående byggnader kunnat finnas här redan under medeltiden. Det
återstår alltför många inom ett rikt utbildat klosterkomplex självskrivna
byggnader, vilkas belägenhet ännu ej kunnat lokaliseras vid Riseberga,
för att man skulle försumma en rekognoscering även av det av ringmuren
inhägnade området söder om klausuren, vilket måhända kommer att bjuda
på åtskilliga överraskningar.
Väster om refektoriet, där enligt schemat för en reguljär klosterbygg-
nad köket skulle vara att söka, reser sig lik en ättehög den grönskande
kupolen till en välvd källare (Plan L, fig. 10), vilken utan överdrift kan
betecknas som ett av ruinens mest lockande, ännu outforskade problem.
En 1600-talsnotis rörande denna källare finnes i Olof Brobiärgs ”Antiqvi-
teter Utj Wester Nerike”. Här omtalas bland klosterruinerna ”en hwalfd
Steenbodh och 2? Kiällrar”, vilka sistnämnda förmodligen åsyfta de när-
belägna rummen i västra längan. Från något senare tid härrör den må-
hända apokryfiska traditionen, att i källaren anträffats öltunnor från
klostertiden.
Att här utförligt dröja vid de förmodanden och rena gissningar, som
kunna spinnas kring källaren, tjänar till föga, innan den gjorts till före-
mål för en grundlig undersökning. Ett är säkert: den är i sitt nuvarande
skick resultatet av en ombyggnad — eller flera. Bl. a. kan i dess östra
mur iakttagas en igenmurad dörröppning, som förefaller ha lett till en
trappuppgång till ett rum i nivå med refektoriet och beläget omedel-
bart väster om detta. Nu är frågan: är källaren som sådan en bygg-
nad från klostertiden eller ha månne de kvarstående murarna av
ett rum i anslutning till klausurens södra länga apterats till källare
under århundradet mellan klosterbranden och Brobiärgs anteckning?
Det senare förefaller vara det mest sannolika, men detta utesluter
visst icke, att just detta rum kan ha varit klostrets cellarium. Och
detta i sin tur utesluter icke, att över detta förrådsrum, i samma
våning som refektoriet, kan, som varit att förmoda, ha legat kloster-
köket. Ännu en gissning må, med all reservation, framföras: denna från
västra längan — leksystrarnas — fristående del av klausurens södra
länga kan möjligen tänkas ha varit abbedissans privatbostad.
Lämna vi så den egentliga klausuren och följa den västra korsgången,
3)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
