Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Klosterruinen, av Jeremias i Tröstlösa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KL O SC E RÖR U ENEN
Av JEREMIAS I TRÖSTLÖSA
Din tid är gången, kommer aldrig mera,
att vissna bort det blev fill sist din lott,
i valvens rämnor kvällens vindar blott
ett svagt notturno sakta intonera.
På häll, där nunnorna i andakt stått,
nu gror det gräs och mossa; ingendera
kan säkert rätt den vigda grund värdera
ur vilken de sin knappa näring fått.
Men tyst! Vad är det? Kanske vinden rörde
vid gröna rankorna? Nej, steg jag hörde . ..
Jag hör dem ännu, hitåt nalkas de.
Var kväll hon kommer att sitt hjärta bikta.
Jag patern är men får i gengäld dikta
mitt hjärtas visa med dess fröjd och ve.
1886 i juli.
67
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
