Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det brinnande hjärtat, av J. L. Saxon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det brinnande hjärtat
ståtligt arv i sin begåvning, framför allt den musikens härliga gåva hon
i så hög grad besatt.
Det hörde den tiden till, att en ung man ur den förmögna klassen skulle
ha militär utbildning. Olof Gabriel genomgick Mariebergs krigsskola,
från vilken han utexaminerades med sällsynt höga betyg.
En utlandsfärd var den tiden en mycket större händelse än nu. Men
det hörde till god uppfostran att unge män ur sådana familjer som
Olofs skulle ut och se världen. Han gjorde denna färd 1838. Den om-
fattade Danmark, Tyskland, Frankrike, Schweiz, Italien och England.
Närmast var det hans uppgift att fullborda sig i musikens konst. Rubini
blev hans lärare, och den unge, ståtlige, fint bildade svensken — ett
lyckans skötebarn i alla avseenden — blev god vän med alla dåtidens
europeiska musikaliska storheter och gjorde sig för övrigt omtyckt vart
han kom. Och de förnämsta kretsarna stodo honom öppna.
Kraftig och djärv var han också. Sålunda besteg han Montblancs topp.
Ingen svensk hade förut gjort den bragden. Han fick alltså det certifikat,
som i Chamounix tilldelas dem, som gjort denna äventyrliga färd.
Ej så litet äventyrlig hade hans utlandsfärd varit i andra avseenden.
Han njöt av sin ungdom och strödde slantarna kring sig.
Då han kom hem begynte allvaret. Hans far hade dött, och han var,
såsom ende sonen, ägare till Riseberga med underlydande.
Under sin studietid vid krigsskolan hade Olof blivit en värderad gäst
i många familjer — han hade nog också ”levat livet” en smula.
Hans bekantskap med Jenny Lind var så intim, att det troddes, att
det skulle bli giftermål mellan dem. Men hans hjärta hade funnit sin
väg åt annat håll.
I en av de stockholmsfamiljer där han umgicks, grosshandlare Vigerts,
fanns en dotter med namnet Maria Karolina. Hon var en verklig skönhet,
men ägde därjämte en för Hedengren tilltalande egenskap: en härlig
sångröst.
Men eljest var hon olik flertalet av de unga damer, med vilka han
gjort bekantskap. Hon var en allvarlig flicka. Nöjeslivet ägde för henne
ingen lockelse, men däremot deltog hon gärna i de anordningar, som
avsågo att öva barmhärtighetsverk.
Denna flicka var särskilt ägnad att slå an på honom just nu. Han var
mätt på nöjeslivet — -han hade känt att bägaren hade drägg i botten.
Livet låg framför honom med en rad uppgifter. I förverkligandet av
dessa behövde han ett stöd. Denna flicka var den rätta i detta avseende.
Det sades, att Jenny Lind var hans böneman. Allt nog: Maria Karolina
vil
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
