Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Riseberga kloster och medeltidsträdgårdarna, av Rutger Sernander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Riseberga kloster och medeltidsträdgårdarna
Andorn (Marrubium vulgare), Nattviol (Hesperis officinalis),
Desmeros (Malva moschata), Måbär (Ribes alpinum),
Gultrav (Oenothera biennis), Spansk körvel (Myrrhis odorata),
Jordgubbar (Fragaria elatior), Vildapel (Pyrus Malus),
Havrerot (Tragopogon pratensis), Vildtörne (Rosa rubiginosa, villosa
Luktviol (Viola odorata), och cinnamomea),
Lökört (Alliaria officinalis), Ullkardborre (Lapa tomentosa).
Hofberg tillägger i Nerikes Gamla Minnen vintergröna (Vinca minor).
Kroll-liljan (Lilium Martagon) anföres i Botaniska Notiser 1886.
Till dessa kan jag 1930 lägga brandliljan (Lilium bulbiferum) och
stormåra (Galium Mollugo).
Kunna några av dessa växter höjas till rangen av medeltida, till med-
borgare av klosterträdgården som odlade eller ogräs?
Då vi nu skrida till en liten undersökning härom, växt efter växt, bör
först med styrka framhållas, att hypoteser om gammalt ursprung för
trädgårdsväxter, som mer eller mindre kontinuerligt odlats ända in i vår
tid, äro mycket vanskliga, men att de därför ej böra undertryckas, enär
det visat sig, att dylika hypoteser ge upphov till jämförande undersök-
ningar, som överraskande kunna höja deras sanningsvärde, eller om de
ej göra det, förmå rensa upp hela problemställningen i hithörande ej
oviktiga frågor.
Av dessa uppräknade växter utesluta vi som vildväxande måbäret, om
det ock fordom odlades. Vildapeln måste, innan dess mångskiftande hi-
storia är utredd, alldeles lämnas å sido. Ogräsen havreroten, lökörten och
ullkardborren ha spritt sig för starkt sista århundradet att kunna ut-
redas till sin historia; det bör dock nämnas, att de redan under medel-
tiden tillhörde svenska floran. Men stormåran, som 1930 växte här
och var på Riseberga-trädgårdens gräsmattor, har ej länge funnits där
och är troligen införd med gräsfrö. Är 1831 säger Gellerstedt, som då
kände 3 lokaler från Närke, ”En sällsynt vext i Sverige”. Den hade
för första gången i Sverige hittats i Uppland av Celsius 1740, och man
kan vara övertygad om att den skarpsynte närkingen Abraham Sam-
zelius spårat en av de äldsta lokalerna i Sverige, då han 1758 anför den
för Lekeberga.
Andornet (Marrubium vulgare). En alldeles vitullig läppblommig
ört med blommorna avsatta i tätt packade kransar. Det var fordom en
förnämlig läkedomsört. Den schweiziske skalden Walafridus Strabo
(1 849), som skrivit en hänförd dikt till trädgårdens pris, ger det en
plats bland de 23 av dess växter, vilka han särskilt besjunger.
83
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
