- Project Runeberg -  Risebergaboken /
109

(1931) [MARC] - Tema: Närke
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svea älv, av Lennart von Post

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

|
|
|
|
|
|
|
|
|
i

Wiviera räclo

ganska hårdgångna terrängen. Och man måste se upp, så att man ej
sticker foten i någon av de dolda fällorna mellan mosstäckta stenblock
eller i berghällarnas remnor. Den, som vill göra saken något så när
grundligt, bör i bokhandeln i Degerfors skaffa sig den av Svenska Turist-
föreningen utgivna vägvisaren") och med denna i hand följa den i ter-
rängen utprickade marschrouten.

Fastän det dröjde, innan Sveafallen uppmärksammades av den geolo-
giska forskningen, voro deras bergsklyftor och jättegrytor välbekanta för
ortens befolkning. Några av jättegrytorna hade fått namn — Doktorns
gryta, Pastorns gryta, Kings gryta o. s. v., den sistnämnda efter sin upp-
täckare, hunden King, som råkat krafsa fram den under mossan.
Ursprunget till dessa naturmärkvärdigheter var naturligtvis okänt. Men
namnet Domedagshålet på en av de största fallrännorna visar, att fanta-
sien varit satt i rörelse.

Redan när man på järnvägen från Svartå nalkas Degerfors, kan man
från kupéfönstret göra en allra första bekantskap med Svea älvs döda
fall. Banan följer nämligen strax söder om Degerfors station det nord-
ligaste Sveafallets ränna. Mycket är där ej att se, ty sprängningarna för
järnvägen hava till stor del fördärvat rännan, och denna är dessutom
en av de mindre. Men en sak är värd att observera. På östra sidan av
banvallen ligger alldeles invid denna en liten mycket sank, nästan tjärn-
artad mosse. Den fyller en håla i berget, som Svea älvs vatten grävt;
ett ”kolkbäcken” av det slag som plägar uppkomma i nedre delärna av
vattenfall och branta forsar. I ett par av de andra fallrännorna möter
oss samma företeelse i mera imponerande former.

”Domedagshålet” är just ett sådant kolkbäcken i det andra av Svea-
fallen från norr räknat. Där har vattnet arbetat sig ned i berget 25
meter under dess ursprungliga yta. Över en 8 meter djup mosse, botten-
lös i folkfantasien och täckt av ett sviktande gungfly, reser sig bergväg-
gen nästan lodrätt till 17 meters höjd. Nedanför denna ättestupa står som
paraderande skiltvakter en rad rakstammiga granar och tallar, som skju-
lit upp till osedvanlig höjd. Mossens gungfly ligger öppet för solen, endast
avbrutet av några mariga albuskar och björkar. Eljest står skogen
tät på dalens botten. Grupper av ormbunkar och fält av sirlig skogs-
fräken frodas i dess skugga, och en saftigt grön mossmatta täcker mar-
ken mellan bergkammarna och jättekasten — stenblocken, som vattnet

1) LENNART VON Post: Svea, Göta och Dana älvar jämte marschroute för beseende
av Sveafallen vid Degerfors. — 1929.

109

hr

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 4 23:50:15 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/riseberga/0159.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free