Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ett Tivedsmonument, av Sigurd Erixon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ET TT IV ED SM ON UU MEESNIT
Av SIGURD ERIXON
enom Närke har den stora huvudförbindelsen mellan Västkusten och
Mälarbygderna gått. Vissa västliga kulturformers spridning klargöra,
att det ofta varit lättare för dem att från Västerhavet tränga upp till
Hjälmaren och Mälaren än att genom Småland eller Östergötland nå
fram till Östersjön. Närkes bondekultur vittnar också på många sätt
om, att landskapet fått tjänstgöra som en station på vägen mellan väster
och öster. Man må dock icke tro, att svealandsdragen blivit utplånade.
Närkes bondgårdar ha åtminstone under de sista tre hundra åren varit
kringbyggda i dubbel fyrkant och ha sina närmaste fränder 1 Västman-
land och Uppland. De mer eller mindre regelbundna och tätt bebyggda
radbyarna på Närkes lerslätter ha bestått av sådana gårdskomplex av
centralsvensk typ, till vars viktigaste karaktärsdrag hör en skiljelänga
med ett rakt igenom huset gående portlider — på närkingska ”sköve” —
mellan man- och fägård.
Stugorna i dessa gamla gårdar äro, där de ej helt moderniserats,
vanligen uppförda i två våningar och relativt stora. Här och där finner
man, att ett brygghus är tillbyggt eller anordnat vid ena gaveln. Detta
beror sannolikt på inflytande från den västgötska framkammarstugan
och är ett exempel på kulturförbindelserna västerut. Den, som söker
ålderdomligare byggnader än dessa, blir besviken, om han ej håller
sig till småställen och torp, där ännu en och annan ryggåsstuga eller
primitiv form bibehållit sig. Så snart närkesbönderna ernått något
större förhållanden, så att de haft möjlighet att följa med sin tid, ha de
gjort om eller byggt på och förändrat sina gårdar och hus nästan som
stadsborgare. Man måste leta länge, innan man finner någon represen-
tant för storbondekulturen i Närke under 1600-talet och 1700-talets
förra hälft.
137
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
