Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ett Tivedsmonument, av Sigurd Erixon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Risebergaboken
Mitt emellan Askersund och västgötagränsen i östra delen av den sko-
giga Tiveden finnes emellertid ett sådant eftersökt hus vid Kullängen
under Donafors, beläget i Askersunds landsförsamling. Det är en stor
och vördnadsvärd parstuga, uppbyggd av timmer av imponerande dimen-
sioner och i mer än ett avseende ett högst märkligt hus. Plan, upp-
byggnad och detaljer i det yttre framgå av bilderna fig. 1 till 5. De visa
oss en byggnad med en i det närmaste symmetrisk anläggning. Ingången
ligger mitt på främre, det vill säga södra, långsidan. Framför den stora,
breda, enkla ingångsdörren är en förstukvist med timrade väggar upp-
förd. Dess sidor bestå av utskjutande stockar från husets mellanväggar,
varpå ett sadeltak med timrat röste lagts. Maken till denna kvist finnes
endast i Dalarna och knappast ens där i så helutbildad och dock så
dråpligt enkel och nästan självfallen form. Mellanväggarnas Övre par-
tier deltaga ej i denna konstruktiva bärningsuppgift och löpa därför
ovan förstukvisten ej längre ut än vanliga knutskallar. Åt vardera sidan
från förstugan äro stora rum. Symmetrin är dock icke fullständig, ty
det högra har ett, det vänstra två fönster på framsidan. Väggarna äro
helt knuttimrade med fyrkantigt bilade, alltjämt gråa och ofärgade stoc-
kar. Den långsmala byggnaden, som redan i exteriören bär 1600-talets
prägel, är emellertid icke som många andra stugor från 1600-talet byggd
i en våning, utan över hela huset är lagd en vindsvåning, vars golv upp-
bäres av tvärbjälkar, som skjuta ut genom väggarna och avslutas i väg-
gens ytterliv, vadan de äro fullt synliga utåt (fig. 3). Vägghöjden ovan-
för dessa bärbjälkar är tre stockvarv. Det är mycket ovanligt med bär-
bjälkarna på detta sätt synliga utifrån i ett boningshus och framförallt
i ett så gammalt hus. Antingen är det en självständig efterbildning av
loftbodens mellanbottenskonstruktion eller också beror det på sydsvenskt
inflytande. Man kan utgå ifrån, att vid den tid, som det här är fråga
om, nämligen 1600-talets slut, var övervåning icke någon vanlig före-
teelse i bondstugorna, ja, fråga är, om detta alls förekommit. Granskar
man ytterväggarna och de ganska väl bevarade knutarna, så märkes ingen
horisontalskarv. Huset är uppbyggt på en gång i den form, det nu har.
Detta bör ha skett 1693, vilket årtal enligt uppgift finnes inskuret (ehuru
nu osynligt) i kroppåsen. Jämför man härmed, huru Tovastugan i
Ripsa socken i Södermanland (Svenska kulturbilder III, Stockholm 1930),
vilken är daterad 1641, då ännu, trots att den stod herrgårdskulturen nära,
byggdes utan horisontellt mellantak och övervåning, framgår därav, att
Kullängsstugan representerar ett långt mera framskridet stadium. En väl-
rustad bondgård — Kullängsstugan bör ha tillhört en sådan — kunde
140
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
