Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konungar på eriksgata genom Tiveden, av Carl Sahlin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Risebergaboken
som Karl den nionde år 1609 företog, känner man en del detaljer.
Sverige var ju numera arvrike och eriksgatan hade därmed förlorat sin
egentliga betydelse. Icke desto mindre fann sig konungen föranlåten att
uppliva den gamla seden ”för att förnimma allmogens tillstånd och
huru dem går uti händer, såsom ock därmed fullfölja en urminnes
sedvana och lagbokens lydelse”. En särskild skattegärd upptogs till kost-
nadens bestridande. Påbud utgick att Tivedsvägen skulle iståndsättas
och i god tid underrättades de olika landskap, genom vilka resan skulle
företagas. Den 7 febr. 1609 skedde uppbrott från Stockholm efter det
att borgerskapet i lysande rustningar tågat upp till slottet och önskat
lycka på färden. I densamma deltogo utom konungen även drottningen,
prinsarna Gustaf Adolf och Karl Filip, prinsessorna Katarina och Maria
samt konungens systerson, pfalzgreven Jurgen Johan, hertig av Bayern.
Första dagen hann man blott till Södertälje, där Södermanlands för-
nämste män mötte, resgärden erlades, konungen gav folket sin konunga-
försäkran och mottog sändemännens tro- och huldhetsed. Härefter in-
stämde han alla klagomål inför sin domstol på rådstugan. När allt var
klart, fortsattes färden, dock med uppehåll i Nyköping under 14 dagar.
På östgötagränsen vid Svintuna mötte hertig Johan och östgötaadeln i
stor prakt och härlighet. Vid Midjanskog på Holaveden hölls gästabud
i tält, innan konungen lämnade östgötarna. Vid Älvsborgs fästning häl-
sades tåget med salut av 40 grova stycken, som hördes ”långt in i
Sverige, Norge och Danmark”, vilka riken som bekant här sammanstötte.
Vid avresan från Göteborg sköts svensk lösen från Gullbergs fäst-
ning. ”Då bevarade Gudh synnerligen mine sönner, ty de sköto icke
en famn ifrån dem”, säger konungen i sin dagbok. Den 9 maj gick
färden från Mariestad in på Tiveden. Vid Ramundeboda torde över-
nattning knappast kunnat arrangeras, så stort som följet denna gång
var. Klosterstiftelsen var ju numera indragen och munkarna borta.
Ett härbärge fanns dock kvar, men var tydligen icke på långa vägar
tillräckligt för ett kungatåg av denna storlek. Förmodligen stannade
man blott så länge som erfordrades för utbytande av landskapsfölje och
intagande av måltid, varefter man väl fortsatte fram till Örebro. I så
fall fick man dock köra och rida fort, ty väglängden från Mariestad dit
är 12 å 13 mil. Vi må hoppas att den stränge konungen fann vägen
passabel. Tiveden var då en verklig vildskog med mycket gles befolkning.
Järnbruken vid Laxå voro ännu icke ens påtänkta och vid nuvarande
Laxå herrgård, där vägen passerade en av Svartåns tilloppsgrenar, fanns
blott en kvarn och en kvarngård. Huru såg då det kungliga tåg ut, som
150
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
