Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konungar på eriksgata genom Tiveden, av Carl Sahlin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Konungar på eriksgata genom Tiveden
här drog fram den 9 maj 1609? Professor Kjellén har i Riksarkivet
påträffat en beskrivning, uppsatt av ett åsyna vittne, Per Persson upsali-
ensis”), vars skildring ger en utmärkt föreställning om den ståt, som ut-
vecklades. Den lyder sålunda:
”Den stormäktigste högborne furstes och herres, herr Karls den nionde
Eriks-Gatu, som rättsyles å lande reds Anno 1609.
Lupo före H. Kgl. Majt tolf kosteliga H. K. M:s lifhästar med gula och blå silkes-
läcken, på det herrligaste stofferade. Efter dem följde härpukorna och tolf trumme-
tare; trummetarne voro alla af godt rent silfver, med stora silkesvippor och fanor
kosteligen beprydde, hvaruppå samt uppå silkestäckena som på lifhästarne lågo voro
Sveriges rikes vapen och sköldemärken, uti alla sina rätta tillbörliga färger afmålade.
Efter dem följde stallmästarne, ädle välbördige Claes Horn till Kankas och Gustaf
Raab; efter hvilken redo 80 hingstridare, 3 och 3 tillsammans, på stora ståteliga
hingstar med kostelig tyg, rör och värjor, såsom det sig höfdes och passade. Näst
efter dem red hofmarskalken, Sveriges rikes råd, ädle och välbördige Göran Claesson
till Biby; hvilken efterföljde H. K. M:s hof- och kammar-junkare; så ock adeln och
ridderskapet af hvarje lagsaga, som de uti bodde, och voro efter lagen pliktige att följa
H. K. M. så vidt, som deras lagsaga sträckte, 3 och 3 tillsammans, alla med förgyllda
rör och värjor, uti kosteliga siden och sammets klädningar med sölf och gullsnören
besatte, på halsen hafvande stora tunga gullkedjor med kosteliga perleband och ståte-
liga fjädrar uti hattarne. Deras selar, betsel och tyg, som på deras öfvermåttan sköna
och kosteliga hästar lågo, voro beslagne af silfver och gjorde af sammet med koste-
ligt perlestickadt arbete. Efter dem red H. K. M:s krigsöfverste uti Lifland, den ädle
och välborne Herr Joachim Henrik, grefve till Mansfeldt och ädle herre till Heldrung-
en, mycket ståteligen stofferad. Näst efter honom redo H. K. M:s älskelige käre
söner, de högborne furstar och herrar, Herr Gustaf Adolf, Sveriges rikes arffurste,
hertig till Finland och Åland, och Herr Karl Filip, Sveriges rikes arffurste, hertig till
Södermanland, Nerike och Vermland, mine nådige furstar; så ock den högborne furste
och herre, Herr Jurgen Johan, pfalzgrefve till Rhen och hertig till Bayern, H. K. M:s
systerson. Efter dem red H. K. M. sjelf, min allernådigste konung och herre. Vid
sidan lupo några H. K. M:s lakejer och drabanter. Men med hvad ornat, prydelse och
smycken de högbemälte höga personer voro både med hästar, kläder och rustningar
utstofferade, kan jag intet mindre derom skrifva än som det var. Ty de som besuto
hästarne voro sköne och dejlige till skapning, form och proportion, så att intet fatta-
des ifrån hjessan till fotebladet. Hästarne voro kåte och modige, sprungo och gnäg-
gade, trampade i marken och slogo med fötterna, så att de icke visste på hvilken foten
de skulle stå. När dagen var mörk och mulen, gick sådant sken och ljus af det sölf,
gull, perlor och ädelstenar, som deras kläder, tyg och rustningar voro prydde och
stofferade med, att dagen syntes vara så ljus, klar och hell, som solen hade skint.
Efter H. K. M. redo 6 H. K. M:s kammardrängar, ingalunda mindre både med hästar,
kläder och tyg utstofferade än som de andra H. K. M:s hoftjenare. Efter dem red
H. Mjts Drottningens hofmästare, ädle välbördige Kristoffer Skeding till Skedvi och
’) Troligen den under namnet Petrus Petrejus kände kanslitjänstemannen och di-
plomaten.
151
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
