- Project Runeberg -  Risebergaboken /
178

(1931) [MARC] - Tema: Närke
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Axel Borgs Örebroteckningar, av Bertil Waldén

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

AXEL BORGS ÖREBROTECKNINGAR

Av BERTIL WALDÉN

I och med att man ställer Örebro och Axel Borg i relation till var-

andra, blir det med ens uppenbart, i huru hög grad staden måste ha
verkat avgörande vid utformandet av konstnärsödet. Sedan kunna ju
meningarna vara delade, om detta förhållande är att beteckna som ett
olycksöde eller ej — man är dock närmast benägen att bejaka den förra
synpunkten. Borgs återkomst till Örebro 1885, då han på allvar slår
rot i den hedervärda men åtskilligt kråkvinkelsmässiga småstaden vid
Svartån, är och förblir vändpunkten i hans liv som konstnär. Det är
visserligen fåfängt att spekulera över hans eventuella utvecklingsmöjlig-
heter under andra, gynnsammare förutsättningar, men faktum består,
att han dock en gång hört till eliten av 1870-talets många duktiga paris-
svenskar. Den sorgesamma uppbrottstimman från världsstaden slog ju
i sinom tid för det stora flertalet av våra frejdade målaretalanger från
1870- och 80-talen, och för de flesta kom ju omplanteringen i svensk
jordmån att slå tämligen väl ut och lända fäderneslandet till mycken
berömmelse. Det blev aldrig Axel Borg förunnat att vare sig leva med i
de egentliga genombrottsårens glada kampdagar eller skörda den slut-
liga lagern.

Han kom till Paris 1875, tillhörde alltså ej de första pionjärerna, 60-
talets Malmström, Wahlberg, Forsberg och Salmson —, men väl kon-
tingenten nummer två: Cederström, Hagborg, Skånberg, Carl Larsson,
Josephson och alla de andra. 1875—78 och 1882 84 fick han vistas
och verka i det europeiska konstlivets brännpunkt. Det är vanskligt att
uttala sig om arten av hans inneboende möjligheter, hans kvalifikationer
och intentioner på grundvalen allenast av det fåtal verk från Paristiden
man känner från den enda hittills förefintliga Borgmonografien, Einar
Palmes häromåret publicerade lilla bildhäfte med dess sympatiska och

178

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 4 23:50:15 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/riseberga/0246.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free