Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karolinska skolan, av K. G. Grandinson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
—-L"
Risebergaboken
Sture, skrivet från Örebro 1505, uttalas farhågor för att skolan, som
tyckes ha förlorat sin lärare, skulle bli öde, ty biskop Mattias i Sträng-
näs ville ha djäknarna därifrån — heter det, men anledningen uppgives
icke — och brevskrivaren slutar: ”skicka en skolmästare hit att stå den
före och hålla den uppe, som gammal sedvänja varit”. Sturen har följt
uppmaningen och skriver i september följande år till sin nye fogde på
Örebro slott, att skolan skall hållas ”vid makt”.
Det var för visso i denna skola och under sådana förhållanden, som
Olavus Petri och hans broder gjorde sina första lärospån. Det har förr
sagts, att de gått hos karmeliterna på Tingstugubacken, men som fram-
går av det nyss anförda, talas det där blott om en skola, vidare kan
karmeliterklostret ej vara äldre än ordens Landskronahus, som kung Erik
av Pommern grundade 1410, och slutligen finnes det i den skrivelse, i
vilken J. G. Hallman i sin levnadsteckning över bröderna låter klostrets
”confessor generalis” klaga över deras uppträdande vid faderns begrav-
ning, intet, som antyder, att de varit lärjungar i klostret.
Var hade dåtidens Örebroskola sitt hem? Att den — så att säga —
bodde under Nikolaikyrkans vingar, kunna vi taga för givet. I ”Blad
ur Örebro skolas historia” har K. Fr. Karlson, 1864 till 1884 lektor vid
läroverket, framlagt allt vad han kunnat uppleta om skollokalerna under
svunna år. Från första anträffade data till 1809 funnos de i den bygg-
nad strax väster om kyrkan, i vilken nu stadsbiblioteket m. m. är inrymt
och på vars östra gavelvägg en minnestavla erinrar om, vad den fordom
varit. Man har sagt, att detta hus tillhört ett Vårfrugille i Örebro och
först genom Gustav Vasas reduktion blivit upplåtet till skolan. Men
varför skulle, om det ligger någon sanning i påståendet, ej gille och medel-
tidsskola kunnat trivas under samma tak?
Sådan byggnaden stod år 1615, var den, efter rektor Jakob Rudbecks
ännu befintliga redovisning, ett tvåvåningshus, blott till nedre delen av
sten och täckt med torvtak. Nedre botten upptogs huvudsakligen av
en stor sal, då för tiden begagnad gemensamt av de tre högre klasserna;
väster därom låg i hörnet inåt kyrkogården en förstuga och vid gatan
ett litet rum, kanske använt för nybörjare. Ovanför detta fanns i över-
våningen ett motsvarande rum. Huset var emellertid nästan förfallet,
och det blev den nya rektorns sak att råda bot härför. Det gjorde han
också på ett förtjänstfullt sätt, kraftigt understödd av sin broder, biskop
Johannes i Västerås — båda hade på sin tid gått i skolan i Örebro, där
fadern varit stadsskrivare. Johannes inkom vid sju års ålder och gick
där i sju, står det i likpredikan över honom. Men liksom i fråga om
220
I
I
|
|
|
I
|
|
[i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
